Runt om i världen kämpar vilda insektspopulationer. En tredjedel av svenska vilda arter av bin är hotade enligt Naturskyddsföreningen, som även pekar på att en fjärdedel av jordens kända arter av bin inte har synts till på 20 år. Vi har kört på med intensifierat jordbruk, bekämpningsmedel och monokulturer för att förse köttindustrin med djurfoder. Det finns en ironi i att den typ av matproduktion som dödar insekter också nu hotar oss själva.

Utan insekter som pollinerar grödor blir det ingen mat. Det ekonomiska värdet av honungsbins pollinering av odlade grödor i Sverige uppskattas till 315–641 miljoner kronor årligen. Då har inte pollineringen som andra insekter, vilda bin och humlor utför räknats in, eller pollinering av vilda växter som blåbär. När insekternas massdöd hotar vår överlevnad börjar vi förstå vikten av att vara snälla mot dem.

Samtidigt är, enligt Annsofie Wahlström på SLU, en av de vanligaste frågorna om framtidens mat om vi kommer att äta insekter. Europa är på väg att införa nya industrikomplex för superintensiv uppfödning. Mjölmaskar, syrsor och fluglarver kokas, fryses och strimlas till döds i miljarder.

Ännu finns det psykologiska och kulturella spärrar mot att äta insekter. Istället har insektsindustrin riktat in sig på att massproducera insekter för billigt foder till kycklingar och grisar. Insektsfabrikerna kommer inte att ersätta kött från industrialiserad djurhållning, utan kommer att upprätthålla den.

Det tycks finnas en politisk aningslöshet i att tillåta insektsfabriker expandera. Det är som om vi inte lärt oss något av tidigare storskaliga experiment som mänskligheten gett sig in på och som håller på att gå riktigt illa. Djurfabrikerna driver oss redan mot 2,7 graders uppvärmning. Vad händer med lokala ekosystem och jordbruk när stormar, bränder och översvämningar som följd av extremväder leder till massutsläpp av gräshoppor från industrikomplexen? Ett förändrat klimat riskerar att dessa uppfödda insektsarter kan etablera sig och utgöra ytterligare hot mot redan kämpande vilda pollinerare.

Vi är på väg att skapa en helt ny form av industrialiserad djurhållning utan att ens veta något om de olika insektsarternas kognitiva förmågor och förmåga till lidande. Vetenskapliga studier ger skäl att tro att syrsor kan uppleva stress och förmodligen även smärta. Forskare har visat att en humla kan lära sig att rulla en boll för belöning. Det kan finnas mer hos insekter än vi anar. Vi har redan gjort misstaget med andra djurindustrier. Med insekterna är det ännu inte för sent.