Helsingborgsbon Nour Habib började begå brott som väldigt ung och fick bekräftelse i kriminella kretsar som han saknade från annat håll. När han till slut dömdes till fängelse blev det en ögonöppnare och han bestämde sig för att slå in på en mer konstruktiv väg. Idag är han 26 år gammal, kallar sig social entreprenör och arbetar med barn och ungdomar i så kallade utsatta områden i Helsingborg. Hans förening Trygg rätt ordnar aktiviteter och föreläsningar som ska fånga upp barn och ungdomar som befinner sig i, eller riskerar att dras in i, kriminellt umgänge.

Nour Habibs helomvändning har fått en hel del medial uppmärksamhet, som varit övervägande positiv, men hans verksamhet har sedan starten 2018 också fått sin beskärda del oönskad uppmärksamhet från polisen.

– Vi hade skaffat en lokal och där fick vi påhälsningar från polisen nästan varje helg, som ville kontrollera att det inte fanns kriminella föremål, berättar han.

I lokalen uppehöll sig inte bara ungdomar som riskerade att hamna fel, utan även företagare, föreläsare och andra personer som kom på besök.

– Det var problematiskt för polisen att ungdomar hade tillgång till en lokal på helgerna, trots att det inte uppdagades något brottsligt. De påverkade hyresvärden att säga upp samarbetet innan hyreskontraktet löpte ut. Skälet, som jag har hört, är att det gjorde det svårare att hantera kriminaliteten i området.

"Blev chockad"

Efter ett tag fann föreningen en ny lokal.

– Det gick jättebra i flera veckor tills polisen fick nys om att vi befann oss där. De tog kontakt med den hyresvärden också och sa att de måste leta efter vapen, sprängämnen och narkotika och det gjorde nog hyresvärden rädd, han trodde att vi verkligen höll på med kriminella handlingar eftersom polisen tog kontakt.

Hyresvärden sa upp samarbetet och verksamheten fortsatte sina aktiviteter utan att ha en fast geografisk samlingspunkt.

– Under den tiden blev jag stoppad och kontrollerad väldigt många gånger. Till slut frågade jag dem, är detta lagligt? De sa, så klart, vi får göra vad vi vill. Men jag kollade upp det och de får faktiskt inte det. Så jag började spela in stoppen på min telefon och tog kontakt med en advokat.

Advokaten rådde Nour Habib att begära ut sina handlingar från polisen, närmare bestämt dem som rörde polislagens paragraf 19 om visitationer.

– Jag blev chockad, de hade bara dokumenterat 15 stopp. Jag kan säga att hade jag blivit stoppad 15 gånger hade det inte påverkat mig över huvud taget, men jag kan lova att det var hundratals gånger.

Ser tioåringar bli visiterade

2020 gjorde Nour Habib en anmälan till Justitiekanslern. Den 10 september i år kom beslutet, där Justitiekanslern erkänner att polisen överträtt ”sökandens rättigheter enligt artikel 8 i Europakonventionen genom polisens beslut om kroppsvisitation och husrannsakan”. Artikel 8 handlar om rätten till respekt för sitt privatliv och familjeliv, hem och korrespondens.

Skadeståndsanspråket fick avslag och Nour Habib kommer inte att driva det vidare. Men i ett liknande fall som hans advokat hanterade och som rörde 46 dokumenterade kontroller fick den utsatta personen ett mindre skadestånd beviljat. Efter att Nour postat beskedet på Facebook tog dessutom ytterligare en person i Helsingborg kontakt med honom. Det visade sig att han hade varit med om samma sak – ständiga kontroller som enligt honom gjorde det omöjligt att leva ett vanligt liv. Den personen gjorde också en anmälan till JK och fick både rätt i sak och skadestånd beviljat.

– Jag ville mest få bekräftat att det de gör är fel. Jag ser tioåringar som blir visiterade av polisen, de ingen koppling till kriminalitet förutom att de bor i ett utsatt område som polisen valt ut. När de blir kontrollerade känner de sig som kriminella vid ung ålder, säger Nour Habib.

Annan bild av samhället

Nour Habib är skeptisk till om hans fall och andras kommer leda till att polisen ser över sina metoder.

– Jag är jätteglad för beslutet men det kommer inte påverka mitt liv. Det kanske blir mycket värre, jag kanske blir mer trakasserad, men jag är åtminstone glad att det svenska samhället i sig är emot de här metoderna.

Ur den aspekten inger kanske beslutet trots allt visst hopp.

– Det är ändå skönt att höra, så man inte känner att Sverige är emot mig för att jag bor i ett utsatt område och ser utländsk ut. De här funderingarna har snurrat i mitt huvud. Jag trodde att det var så samhället var uppbyggt, många tror det, men nu när JK svarade fick jag en helt annan bild.

Syre har sökt polisen i region Syd för en kommentar.