De sista vallokalerna stängde klockan 04 svensk tid och med resultaten från 79 procent av vallokalerna inrapporterade beräknas Trudeaus parti, styrande Liberalerna, få 157 mandat i underhuset. Det krävs 170 för att kunna bilda en majoritetsregering.

Den slutgiltiga mandatfördelningen kan mycket väl komma att bli i stort sett densamma som innan nyvalet, rapporterar tv-bolaget CBC.

Ambivalens

Det kan ses som både en lättnad och ett bakslag för Trudeau och hans Liberalerna. Partiet hade hoppats dra nytta av nyvalet för att stärka sin position, men under valrörelsen föll Liberalerna tillbaka i opinionen och det Konservativa partiet, med Erin O’Toole som premiärministerkandidat, såg plötsligt ut att ha en chans att knipa makten.

– Det verkar som att ambivalensen (hos väljarna) finns kvar i den bemärkelsen att det inte är något överväldigande stöd för ge regeringen majoritet, vilket premiärministern hoppades på. Men samtidigt har inte tillräckligt många rört sig mot något annat alternativ, säger Gerald Baier, statsvetare på British Columbia-universitetet, till Reuters.

Utlyste nyval i augusti

Efter sex år vid makten – och med två år kvar av mandatperioden – utlyste Trudeau nyval i augusti under föresatsen att kanadensarna borde få säga sitt om vem de vill ska ansvara för kostnaderna för att hantera pandemin.

– Vi kan arbeta för att göra stora saker under en pandemi, men vi behöver ett tydligt mandat för att förstå vad kanadensare vill ha under de kommande åren, sade Trudeau om beslutet att utlysa nyval.

Då ledde han stort i opinionen, men sedan började deltavarianten spridas i landet och antalet covidfall började plötsligt stiga. Hans politiska motståndare kritiserade beslutet att hålla val och Trudeaus popularitet såg ut att dala och utmanaren O’Toole såg i opinionsundersökningar ut att ha kommit i fatt.

– Vi har arbetat väldigt hårt under valrörelsen, och kanadensarna gör ett viktigt val, sade Trudaeu när han när han röstade i Montréal tidigare under måndagen.