Socialdemokraterna får flest röster i kyrkovalet men backar, liksom de flesta andra nomineringsgrupper med partipolitiska band. Två nykomlingar tar plats i kyrkomötet – Alternativ för Sverige samt Himmel och jord.
Med bara ett fåtal valdistrikt kvar att rapportera in sina resultat får Socialdemokraternas nomineringsgrupp flest röster i valet till kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Detta trots att man hamnar under 30 procent och backar nära tre procentenheter sedan förra valet 2017.
Även Sverigedemokraterna backar liksom de flesta nomineringsgrupperna med partipolitiska band.
Bättre går det för nomineringsgruppen Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk) som blir näst störst efter S. Även Vänstern i kyrkan går bra och fördubblar sina mandat från 2017.
Två nya nomineringsgrupper tar plats i kyrkomötet: högerextrema Alternativ för Sverige samt Himmel och jord, med fokus på klimatet och skogen.
Valdeltagandet är något lägre i år – 17,5 procent jämfört med 19,1 procent 2017.
251 ledamöter ska utses till kyrkomötet. Samtidigt sker val till stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige, som styr i de 13 stiften och 1 316 församlingarna i Sverige och 31 församlingarna utomlands.
I kyrkovalet krävs det inte, till skillnad från i allmänna val, att man kommer över en viss procent för att få ett mandat. Medlemmar i Svenska kyrkan som är över 16 år kan rösta – det är nära fem miljoner personer.
Fakta: Så fördelas mandaten i kyrkomötet
Så här fördelas mandaten i kyrkomötet då 2 134 av 2 138 valdistrikt har rapporterat sina röster. Mandat efter 2017 års val inom parentes.
Socialdemokraterna: 70 (76).
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk): 48 (43).
Centerpartiet: 31 (34).
Borgerligt alternativ: 19 (22).
Sverigedemokraterna: 19 (24).
Vänstern i Svenska kyrkan: 18 (9).
Öppen kyrka: 13 (11).
Frimodig kyrka: 8 (10).
Miljöpartister i Svenska kyrkan: 8 (6).
Kristdemokrater i Svenska kyrkan: 7 (7).
Fria liberaler i Svenska kyrkan (Fisk): 4 (7).
Alternativ för Sverige: 3 (-).
Himmel och jord: 1 (-).
