Frankrike anser att ubåtsaffären bryter mot den ”anda av samarbete” som finns mellan Frankrike och Australien och som enligt planerna skulle ha resulterat i tolv ubåtar som skulle ha tillverkats i Frankrike, vilket Australiens premiärminister Scott Morrison i juni ”fullt ut” ställde sig bakom.

Kontraktet var värt runt motsvarande runt 315 miljarder svenska kronor när det offentliggjordes 2016.

– Det är en dolkstöt i ryggen. Vi har etablerat ett förtroendefullt förhållande med Australien och detta förtroende har förråtts, säger Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian till radiokanalen France Info, med anledning av att ländernas planerade ubåtssamarbete nu inte blir av.

"Vi har kontrakt"

Han säger att det plötsliga beslutet påminner om något som USA:s tidigare president Donald Trump skulle ha kunnat göra.

– Vi kommer att behöva förtydliganden. Vi har kontrakt – australierna måste meddela oss hur de har tänkt att ta sig ur dem, säger Jean-Yves Le Drian.

Storbritannien är inte ute efter att reta upp fransmännen, men förstår deras frustration, säger försvarsminister Ben Wallace till BBC med anledning av den franska reaktionen.

Inte heller Nya Zeeland jublar. Premiärminister Jacinda Ardern säger i ett uttalande att ”Nya Zeelands hållning om förbud av atomdrivna ubåtar i våra vatten är fortsatt oförändrat” och att de alltså inte kommer att tillåtas använda nyzeeländskt territorium.

Kina fördömer

Pakten bildas samtidigt som oron ökar för Kinas växande inflytande i området som på geopolitiskt språk kallas Indo-Pacific.

Kina fördömer den nya säkerhetspakten och säger att det är ett ”extremt oansvarigt” hot mot stabiliteten i regionen, säger utrikesdepartementets talesperson Zhao Lijian vid en presskonferens.

I en första kommentar från kinesiskt håll sade landets ambassad i Washington enligt Reuters att de tre länderna ”borde skaka av sig sina kalla kriget-mentaliteter och ideologiska fördomar”.