EU ska bli världsbäst på halvledare och sälja momsfria vapen till medlemsländerna.
Om det verkar omöjligt, då kan det göras, säger kommissionsbasen Ursula von der Leyen när hon försöker gjuta mod i unionen. Fast från svensk sida får hon inte mycket beröm.
Onsdagens upplaga av det årliga talet om läget i unionen innehåller inte särskilt många nyheter eller dramatiska utspel.
EU-basen von der Leyen är stolt över att samarbetet trots allt ändå fungerat när det gäller att hantera coronapandemin och hoppas nu på nya gemensamma kraftsamlingar mot annat som utmanar.
Det handlar till exempel om att utveckla och tillverka halvledare, något som det i dag råder stor brist på inom EU som en effekt av logistikproblem under pandemin
– Många säger att ”det här kommer inte att gå”. Men låt oss vara modiga. Låt oss bli världsledande igen, säger von der Leyen.
Andra löften är fler insatser för att bekämpa skattefusk, lagförslag mot kvinnovåld, stöd för hotade journalister samt ett helt nytt system – döpt till Alma – som ska bli som en arbetsversion av studentutbytet Erasmus.
Momsfria vapen?
När det gäller den militära insatsstyrka som utrikeschefen Josep Borrell nyligen talat sig varm för nöjer sig von der Leyen med att säga att saken måste debatteras och att det finns mycket att göra på EU-nivå.
Men hon utlovar ändå ett särskilt EU-toppmöte om försvarsfrågor nästa vår och vill gärna se en framtida momsfrihet när EU-länder köper försvarsmaterial som utvecklats och tillverkats i unionen.
Det får både beröm och skäll från svenska ledamöter i EU-parlamentet.
– Hör ni vad hon säger? Vi ska börja subventionera krigsindustrin och sänka momsen på kanoner, fräser Malin Björk (V) på en digital pressträff.
– Positivt. Att ha en stark inhemsk försvarsindustri är viktigt för att kunna ha en stärkt oberoende försvarsförmåga, tycker däremot Sara Skyttedal (KD).
"Helt i vår linje"
EU-minister Hans Dahlgren (S) har en mer kluven syn på försvarsfrågorna.
– Vi tycker det är bra med försvarssamarbete inom EU och det kan säkert göras mer som är bra. Men när hon (von der Leyen) nu talar om att det behövs en europeisk försvarsunion så kan ju en del tolka det som att vi ska ha något slags europeiskt försvar. Och det är vi klart emot, säger Dahlgren på telefon till TT.
EU-ministern är annars nöjd med hur kommissionsordföranden betonar att länderna måste uppfylla rättsstats- och demokratiprinciper.
– Det är helt i linje med vår uppfattning om att regeringar som inte respekterar rättsstatens principer inte ska få lika mycket pengar. Det ska kosta att göra fel, säger Dahlgren, som inte ser något problem med att von der Leyen inte specifikt nämner den kritik på området som finns mot Ungern och Polen.
– Nej. De här delarna gäller alla. Det gäller varje enskild medlemsstat. Jag tycker det är bra att hon är generell där för det gäller alla, säger Dahlgren.
Paralympisk symbol
Ursula von der Leyen avslutar sitt tal med att lansera specialinbjudna italienskan Beatrice ”Bebe” Vio som något av en symbol för det unga Europa.
Ben- och underarmsamputerade Vio vann paralympiskt guld i fäktning i somras och hyllas nu av EU-basen för sitt sätt att inte ge upp.
– Det här är andan hos nästa generation. Låt oss inspireras av Bebe, som visat att vi kan bli vad vi vill. Det är det som är Europas själ. Det är Europas framtid, säger von der Leyen i Strasbourg.
Fakta: Ursula von der Leyen
Tyska Ursula von der Leyen godkändes som EU-kommissionens ordförande efter Jean-Claude Juncker den 16 juli 2019 och tillträdde formellt den 1 december samma år.
Hon föddes i Bryssel 1958 där pappa Ernst Albrecht (1930–2014) hade tunga uppdrag inom den dåvarande EU-kommissionen på 1950- och 60-talen, innan han blev regional regeringschef i Niedersachsen 1976–90. Liksom fadern har von der Leyen länge varit aktiv inom kristdemokratiska CDU. Hon blev familjeminister 2005, arbetsmarknadsminister 2009 och försvarsminister från 2013 under förbundskansler Angela Merkel.
Sedan 1986 är hon gift med medicinprofessorn Heiko von der Leyen. Paret har sju barn, födda mellan 1987 och 1999.
TT
Fakta: Löften och förslag i EU:s linjetal
EU-kommissionens ordförande håller årligen ett tal om ”läget i unionen” för att presentera de viktigaste nya förslagen som väntar under kommande år. Långt ifrån allt har genomförts – även om mycket är på väg. Här är lite av det som förts fram under de senaste åren:
2020: Ny asyl- och migrationspakt (under förhandling), skärpt målsättning om att minska utsläppen till 2030 (klart), minimilön för alla (under förhandling).
2018: Stärkt gemensam gräns- och kustbevakning (delvis klart), slopat årligt byte mellan normal- och sommartid (på väg, men oklart när), övergång till majoritetsbeslut i utrikesfrågor (under diskussion).
2017: Skapande av en eurofinansminister (ej genomfört), stärkt förhandsgranskning av ickeeuropeiska investeringar (delvis klart), en ny myndighet för arbetsmarknadsfrågor (klart).
2016: Ökat försvarssamarbete (delvis genomfört), förändrade upphovsrättsregler på webben (klart), en europeisk solidaritetskår för ungdomar (klart).
Fotnot: 2019 hölls inget läget i unionen-tal, i väntan på den då nya EU-kommissionens tillträde.
TT
Citat: Sagt om talet i Strasbourg
– Ett väldigt bra tal. Hon pekar ut EU:s roll med ett globalt ledarskap i viktiga frågor. Hon är också väldigt tydlig med att ställa upp bakom den pakt (om migration) som jag har lagt och säga att ’den innehåller allt’. Och det känns ju ganska bra för mig, säger EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson till TT i Strasbourg.
– Jag har hört Ursula von der Leyen leverera bättre tal om jag ska vara ärlig. Det är uppenbart att vi behöver öka tilliten i invandringspolitiken, men jag saknade ett initiativ för att få på plats en kontrollerad invandringspolitik, säger Tomas Tobé (M).
– Jag är faktiskt både upprörd och arg över att hon inte nämner jämställdheten specifikt. Ska vi ha ett nytt grönt hållbart Europa så måste det inkludera alla våra medborgare. Då måste vi bygga den nya ekonomin – inte den ekonomin som bygger på att mannen är norm, anser i sin tur Heléne Fritzon (S).
– Det var en självgod balansakt, med en massa ryggdunkanden, för lite reflektion över vad är det som gått fel och i stället bara hitta på nya projekt, beklagar EU-parlamentsledamoten Abir Al-Sahlani (C).
– Att inte inleda med det klimatnödläge och den kris vi faktiskt är i tycker jag är oansvarigt och anmärkningsvärt. Jag saknade krismedvetenheten, tycker kollegan Alice Bah Kuhnke (MP) till TT.
– Det jag tycker hon saknar helt är någon form av självreflektion när det gäller brexit. Här tycker jag att man kunde visat mycket större ödmjukhet och faktiskt dragit några lärdomar, säger Jessica Stegrud (SD) på en digital pressträff.
”Von der Leyen höll ett optimistiskt tal om vad EU kan åstadkomma när vi samarbetar. Jag är besviken att hon var så svävande när det gäller att ta i med hårdhandskarna mot Polen och Ungern. En missad chans”, hälsar Karin Karlsbro (L) i ett pressmeddelande.
TT
