Växtbaserade mejeriprodukter är nästan alltid bättre för miljön, jämfört med mejeriprodukter från komjölk. Det visar den hittills största studien i området. ”De var alltifrån bättre, till mycket bättre”, säger Annika Carlsson-Kanyama, docent i industriell ekologi, vid KTH.
Studien, som är den första i sitt slag, gick ut på att jämföra hur miljöpåverkan skiljde sig mellan mejeriprodukter från komjölk och från växtbaserade alternativ. Forskargruppen gick igenom samtliga studier som publicerats i området för att få en helhetsbild av vad den kunskap som finns i dag säger.
Efter att ha gått igenom tusentals studier var resultatet ganska klart.
– Det övergripande resultatet visade att det nästan alltid är bättre med de växtbaserade produkterna än de mjölkbaserade varianterna, säger Annika Carlsson-Kanyama.
Stort underlag
Underlaget var betydligt större än de de trodde när de startade studien. De trodde att de bara skulle hitta omrking fem, eller max tio studier i ämnet.
– Sen var vi inte heller övertygade om hur bilden skulle se ut för andra typer av miljöpåverkan än växthusgasutsläpp, säger Annika Carlsson-Kanyama.
Förutom växthusgasutsläpp gick de igenom mark-, vatten- och energianvändning samt övrig miljöpåverkan, såsom utsläpp av försurande och övergödande ämnen.
Resultaten visar att växtbaserade drycker orsakar mellan 21 och 67 procent av de utsläpp som sker vid mjölkproduktion. Mark- och energianvändningen är också generellt lägre. Exempelvis behöver sojamjölk endast 8 procent av markarealen jämfört med komjölk.
Ett av de få exempel där växtbaserade mejeriprodukter var sämre gällde mandelmjölk och den vattenanvändning som krävs för produktionen.
– Flera studier pekade på att vattenanvändningen för mandelmölk är högre än för komjölk. Det har att göra med att studierna förutsätter att man odlar mandlar i Kalifornien, där 80 procent av världens mandelproduktion finns. Man måste vattna väldigt mycket på grund av klimatet där helt enkelt, säger Annika Carlsson-Kanyama.
Komjölk och biodiversitet
I Sverige har det diskuterats mycket om att komjölk att mjölkkor håller markerna öppna, vilket därför skulle öka biodiversiteten och kolinlagringen.
– Det finns inga studier som visar på att kolinlagring skulle bli högre med komjölkproduktion än exempelvis havredryckproduktion, eller att biodiversiteten skulle bli högre med mjölkproduktion. Det finns ingen publicerad forskning som visar på det. Vill mjölkindustrin visa på det så borde de se till att det kommer sådan forskning, säger Annika Carlsson-Kanyama och fortsätter:
– Just nu visar kunskapsläget att med den klimatomställning vi behöver göra, så känns det som ett säkert kort att växla till de här växtbaserade mejeriprodukterna.
Mer forskning
När det gäller ost, där de växtbaserade alternativen än så länge är ganska få, så pekar Carlsson-Kanyama på att det är ett fält som är värt att forska vidare på.
– Det skulle vara intressant att göra studier på hur de växtbaserade alternativen jämför sig med ost. Ost är en viktig del av vår kost, så vad det skulle betyda om vi kom fram med alternativ till ost som får får genomslag.
Med den kunskap som finns i dag menar Carlsson-Kanyama att man kan vara säker på att göra en tjänst för miljön att välja växtbaserat.
– Jag tycker det är viktigast att man kan hoppa på det här tåget med växtbaserade mejeriprodukter och vara säker på att det är en förde för miljön, säger Annika Carlsson-Kanyama.
Forskningen har finansierats av Oatly.
Fakta: Det visade studien
Dryck:
De växtbaserade alternativen ger upphov till 21–67 procent av de utsläpp som uppstår vid mjölkproduktion. sojadrycken använder 8 procent av den mark som krävs för att producera samma mängd mjölk.
Sojadrycken använder 24 procent av den energi som gick åt för att producera mjölk.
Grädde och yoghurt:
Samtliga växtbaserade alternativ ger upphov till mindre utsläpp än de mjölkbaserade.
Växtbaserad grädde använde 58 procent av den mark som behövs för att producera mjölkbaserad grädde. Samma siffra för växtbaserad yoghurt jämfört med mjölkbaserad yoghurt var 42 procent.
Växtbaserad grädde använder antingen 14 eller 67 procent av det vatten som behövs för att producera samma mängd mjölkbaserad produkt.
Spread:
Växtbaserade spread genererar mellan 12 och 47 procent av utsläppen jämfört med mejerivarianter. De använde mellan 15 och 43 procent av marken som krävdes för mjölk.
Ost:
Jämförelsen avseende växthusgaser visar att den växtbaserade osten orsakade mellan 20 och 29 procent av de växthusgasutsläpp som produktionen av den mjölkbaserade osten. Vattenanvändningen för den växtbaserade osten var 3 procent av vattenanvändning från den mjölkbaserade osten.
