Enligt regeringen behövs det en långsiktig satsning för att bekämpa den psykiska ohälsan i befolkningen. Ytterligare 1,5 miljarder kronor läggs till arbetet mot psykisk ohälsa per år under 2023 och 2024. Totalt avsätts därmed 2,2 miljarder kronor per år.

– Psykisk ohälsa orsakar ett väldigt stort lidande. Vi ser en negativ utveckling som måste vändas, säger finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP).

Få hjälp snabbt

Regeringen vill bland annat stärka vårdcentralerna för att de bättre ska kunna hantera frågor som rör psykisk ohälsa och ge mer resurser till arbetet för att motverka självmord.

Även köerna till barn- och ungdomspsykiatrin ska minskas och landets ungdomsmottagningar får ökade resurser så att stöd och hjälp når barn och unga innan de mår alltför dåligt.

– Om man lider och har stor psykisk ohälsa så måste man få hjälp fort, säger hon.

I den nationella folkhälsoenkäten från 2020, som genomförs av Folkhälsomyndigheten, svarade 41 procent av befolkningen, 16–84 år, att de har besvär som ängslan, oro eller ångest. 6 procent av dem uppgav att besvären var svåra.

Bland kvinnorna svarade närmare hälften (49 procent) att de hade besvär som exempelvis ångest. Bland männen var den siffran 33 procent.

Måste vända

För att minska den psykiska ohälsa i befolkningen och även se till att den inte leder till allvarligare tillstånd behöver det förebyggande arbetet bli ännu bättre.

– Det grundläggande är att man inte ska må dåligt, säger Åsa Lindhagen.

– Det är många som lider av psykisk ohälsa och det måste vi vända.