Staten bör ställas till svars för sitt icke-agerande i klimatfrågan. Det anser nätverket Aurora som arbetar med en stämningsansökan mot den svenska regeringen. Auroramålet är en del i en växande global rörelse där ungdomar vänder sig till rättssystemet för att få politikerna att ta ansvar för deras framtid. Idag kan man träffa medlemmar ur nätverket när de samlas utanför riksdagen i Stockholm.
Stämningar mot regeringar för otillräckliga klimatåtgärder är en företeelse som sprider sig, och i många av fallen är det barn och ungdomar som driver processerna. Enligt en rapport från FN:s miljöprogram (UNEP) har antalet klimatstämningar ökat avsevärt under de senaste fyra åren, och i början av 2021 hade det skett 1550 klimatstämningar i 38 olika länder.
Strider mot barnkonventionen
I Sverige arbetar nätverket Aurora med en stämningsansökan som ska sätta press på Rosenbad och höja medvetenheten om klimatfrågor. De anser att regeringens otillräckliga agerande i klimatfrågan äventyrar deras rätt till liv, överlevnad och utveckling som det garanteras dem i barnkonventionen. Följaktligen strider Sveriges klimatpolitik mot barnkonventionen – som numera är svensk lag – och även Europakonventionen, konventioner som troligen kommer att åberopas i den talan nätverket planerar att väcka.
– Just nu håller vi på att lämna in stämningsansökan via ombud som utreder rättsfrågan. Det är svårt att säga hur lång tid allt kommer att ta, men vi tänker att vi definitivt kommer lämna in den innan nästa val, säger Ebba Börjesson, 17, som arbetar aktivt i nätverket tillsammans med ungefär hälften av de i dagsläget 100 medlemmarna i nätverket.
Vad är det ni vill att politikerna gör, rent konkret?
– Att de vidtar större åtgärder för att kunna uppnå miljömålen. Vi vill se hårdare bestämmelser i klimatfrågorna, det ska inte finnas utrymme för tolkning.
På flera håll i världen har liknande fall nått framgångar. I Nederländerna hävdade högsta domstolen 2019 i det så kallade Urgendafallet att den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, som förankras i den nederländska konstitutionen, tvingar regeringen att skydda medborgarnas rätt till liv. Det innebär att regeringen är skyldig att minska koldioxidutsläppen och global uppvärmning. Enligt Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet och ordförande i Århuskonventionens granskningskommitté, bekräftade utfallet två viktiga saker.
– Det ena är att domstolarna verkligen tar klimatförändringarna på allvar. Det andra är att man inte godkänner påståenden från en stat om att den står för en obetydlig del av de globala utsläppen. Varje stat måste göra sin del, det är en väldig viktig slutsats, sa han i somras till Juno nyheter.
Vill lyfta personliga erfarenheter
Ebba Börjesson betonar att sådana här processer utöver tvingande åtgärder ger frågan välbehövlig uppmärksamhet.
– De som lyckats får den här granskningen på sig. Målen och problem som inte annars hade synts har uppmärksammats för hela världen. Ett av av våra största mål är just att lyfta klimatfrågan.
Tycker du att frågan lyfts mer i till exempel media nu?
– Det blir förbättringar men det är fortfarande inte alltid tillräckligt. Det kanske inte heller alltid är fokus på rätt saker. Visst är det mer fokus på nyheter om klimatförändringar över huvud taget, att mycket händer nu på grund av klimatkrisen, men vi vill lyfta personliga historier och röster för hur det påverkar folk som lever med det.
En del av Auroras arbete går ut på att just samla in personliga berättelser om hur klimatförändringar drabbar människor.
– Det är ett konstant arbete vi håller på med och vi uppmanar personer att kontakta oss för att kunna sprida deras berättelser i sociala medier, men också för använda dem i vår ansökan. Och det behöver inte bara handla om ett hus som blir översvämmat, vi blir drabbade på olika sätt. Det kan vara att man har mycket oro inför framtiden, som många barn och unga har idag.
Samling utanför riksdagen
Ett tillfälle att lufta sina funderingar och manifestera sin närvaro har Stockholmare idag, när Aurora bjuder in till en meet-up på Mynttorget klockan 17 för att uppmärksamma att det är ett år kvar till nästa riksdagsval – ett ödesval för klimatet.
– Det är nu vi behöver rösta för förändring. Vi ska stå på torget och prata med förbipasserande och ha plakat. Man får gärna komma och prata med oss om man är intresserad av Aurora eller är intresserad av klimatet eller prata med likasinnade, säger Ebba Börjesson.
