Huvudmän för religiösa friskolor ska stå för grundläggande värderingar så som jämlikhet och mänskliga fri- och rättigheter, tycker regeringen som lägger till nya direktiv i en utredning. – Det blir en svår sak att hantera, det rimliga är att man granskar verksamheten, säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.
Enligt skollagen ska all undervisning på svenska skolor vara fri från religiös påverkan. Enligt direktiven vill regeringen nu att huvudmännen, alltså de som driver skolan, ska stå för vissa grundläggande värderingar, rapporterar Sveriges Radios Ekot.
– Är det verkligen så att huvudmannen vill driva en skola utifrån den värdegrund som ska gälla på alla Sveriges skolor? Att man står upp för demokrati inklusive religionsfrihet, att man står upp för mänskliga rättigheter och jämställdhet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) till SR.
Eventuell bön eller liknande ska redan i dag ske utanför undervisningen och vara frivillig.
– För den elev som utsätts för religiös påverkan så är problemet stort. Även om det inte är en sanning på många skolor, så måste vi kunna känna tillit till alla dem som får förtroende att driva skola i Sverige, säger Fridolin till Ekot.
Friskolornas riksförbund tror inte att direktiven leder till någon större förändring.
– Jag kan inte se att det blir någon jättestor skillnad mot hur det är i dag, att man måste leva upp till de krav som ställs, säger vd Ulla Hamilton till TT.
Hon utgår från att utredarna säkerställer att eventuella nya krav är förenliga med näringsfriheten och yttrandefriheten. Hon ser också principiella problem med att blickarna vänds mot den som driver skolan. Det kan som jämförelse sitta personer i ett kommunfullmäktige som har antidemokratiska åsikter, där kommunen är huvudman för skolan.
– Det blir en svår sak att hantera på ett rimligt sätt, det rimliga är att man granskar verksamheten, och att den följer de lagar och regler som finns, säger hon
Lärarnas Riksförbund är positivt till de nya direktiven, och säger sig ha sett exempel i skolvärlden där de religiösa inslagen legat så pass nära det övriga skolinnehåller att det kan ifrågasättas om det verkligen är frivilligt.
– Vi ser att det på vissa skolor faktiskt är tveksamt att man håller sig till det lagen föreskriver, medan det på andra håll verkar fungera bra. Men i stället för att bara förbjuda vill vi att man ska vara tydlig med att reglerna följs, och det kanske behövs en ökad tillsyn, säger förbundsordförande Åsa Fahlén till TT.
Fahlén undrar också hur föräldrar som väljer en skola med religiös inriktning resonerar.
– Det är klart att om du har en religion så måste du ju vara fri att utöva den. Men det gäller ju vilken skola du än går i. Går du i en utan religiös inriktning bör det exempelvis finnas möjlighet att gå undan en stund för en andakt. Det ska inte ha något med själva skolan att göra, säger hon.
Även Liberalerna gör tummen upp till förslaget. Gruppledaren Christer Nylander vill se skarpare krav och inspektioner, och uppger att ett förbud mot nya religiösa friskolor kommer att diskuteras på partiets landsmöte i höst.
Fakta: Svenskar och religiösa friskolor
