Den danska regeringen vill införa arbetsplikt för personer med ”integrationsbehov”.
Ett fullt rimligt förslag, tycker Sverigedemokraterna, som vill utreda frågan. ”Det är orimligt att människor lever på bidrag hur länge som helst utan motprestation”, säger partiledaren Jimmie Åkesson.
Danmarks statsminister Mette Frederiksen lanserade på tisdagen ett nytt förslag för att fler personer med utländsk bakgrund ska komma in på arbetsmarknaden.
Människor med ”integrationsbehov” ska enligt regeringen omfattas av ett krav på 37 timmars arbetsplikt per vecka för att få rätt till försörjningsstöd.
”Målet är att alla medborgare med ett integrationsbehov – både nyanlända och personer som har varit en längre tid i bidragssystemet – på sikt ska omfattas av kravet på 37 timmars arbetsplikt”, står det i utspelet.
Arbetet ska vara insatser som är positiva i det område där personen bor efter överenskommelse med kommunen. Det kan vara enklare arbeten som röjning av stränder och skog, enligt den danska regeringen.
"Statlig social dumpning"
SD-ledaren Jimmie Åkesson tycker att förslaget är fullt rimligt och vill nu att det ska utredas och införas i Sverige.
– Vi har ganska länge pratat om att man bör utvidga det aktivitetskrav som kan ställas på den som bär försörjningsstöd. I Sverige handlar det i dag primärt om krav på att gå kompetenshöjande utbildningar eller läsa SFI. Och vi skulle vilja utvidga det, ungefär som jag tolkar förslaget i Danmark, till att omfatta samhällsnyttiga insatser, säger Åkesson.
I Danmark har förslaget mötts av kritik från vänsterpartiet Enhedslisten. Enligt partiets politiska ordförande Mai Villadsen föreslår Mette Fredriksen statlig social dumpning, och man bör införa helt andra åtgärder för att människor ska kunna ta riktiga jobb med en avtalsmässig lön.
"Det är orimligt"
Enligt SD-ledaren ska man inte beskriva insatserna som arbete.
– Så fort man börjar prata om jobb hamnar man i balansgången om undanträngning på arbetsmarknaden och risk för snedvriden konkurrens, och så långt vill jag inte gå. Däremot finns det samhällsnyttiga uppgifter som aldrig utförs annars, säger Åkesson och fortsätter:
– Rensa stränder, samla skräp, vara trygghetsvärdar, ja det finns hur mycket som helst som är mer eller mindre ideellt men som kommunerna inte kan ställa krav på i dag. Jag vill åtminstone utreda möjligheten, men med respekt för vår modell på arbetsmarknaden med kollektivavtal. Så det får inte vara fråga om just jobb.
Om kravet ska gälla 37 timmars insatser är för tidigt att uttala sig om, men kraven för försörjningsstöd bör höjas, enligt Jimmie Åkesson.
– Det är orimligt att människor lever på bidrag hur länge som helst utan motprestation.
Fakta: Försörjningsstöd
Den som inte har någon inkomst eller andra tillgångar eller inte har pengar som räcker till att försörja sig själv eller familjen kan ansöka om försörjningsstöd.
Försörjningsstöd söks i den kommun personen är bosatt eller vistas.
Försörjningsstödet ska tillgodose hushållets mer regelbundna utgifter per månad och består av riksnormen och av fem kostnadsposter som ligger utanför riksnormen.
I riksnormen ligger kostnader som är någorlunda lika för alla och gäller för hela landet.
Riksnormen ska täcka kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritid och lek, hygien, barn- och ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror samt dagstidning och telefon.
Försörjningsstödets andra del består av faktiska skäliga kostnader för boende, hushållsel, hemförsäkring, arbetsresor, fackförening och a-kassa. Vad som är skäligt för dessa kostnader kan till exempel variera beroende på var och hur man bor.
Källa: Socialstyrelsen
TT
