Storstädernas barnakutmottagningar upplever ett högt tryck. Många fler barn än vanligt för säsongen är så pass sjuka av framförallt luftvägsinfektioner att de behöver söka vård akut. Hårdast drabbade är de allra minsta barnen.

Barnläkare i de största regionerna – Skåne, Stockholm, Uppsala och Västra Götaland – har en ny situation framför sig jämfört med en vanlig augusti- och septembermånad.

– Barninfektionsavdelningen är fullbelagd och många barn som söker på akutmottagningarna har luftvägsbesvär och andningsbesvär. Inte bara RS-virus utan flera andra luftvägsvirus är i omlopp, och vi har även några inlagda fall av virusmagsjuka. Det har vi nästan inte sett under pandemin, säger Ulrika Tinghäll Nilsson, sektionschef för barnmedicin vid Skånes universitetssjukhus.

Under pandemin har infektionerna minskat tack vare att så många varit noggranna med att hålla avstånd och stannat hemma vid symtom. Barnen som fötts under de förhållandena har inte exponerats för lika många virus som små barn brukar möta. Nu är det de som drabbas.

Vänt upp och ned

De flesta patienterna på barnakutavdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala –som också har ovanligt många patienter – är unga. Majoriteten är under ett år, enligt Ulrika Bäckman, sektionschef för den akuta barnsjukvården.

– De är inte sjukare, men det är fler barn som har vårdats för RS-infektion och andra luftvägsinfektioner än vad vi brukar ha vid den här tiden, säger hon.

Enligt Folkhälsomyndigheten är det väntat att förkylningar och andra luftvägsinfektioner ökar vid skolstart, det gör de varje år.

Malin Ryd Rinder, verksamhetschef för barnakutsjukvården på Astrid Lindgrens barnsjukhus, är oroad. Hon har svårt att förutspå utvecklingen och därmed planera vårdens kapacitet.

– Har man en stor epidemi så påverkas ofta andra infektioner, covid-19 har vänt upp och ned på saker och ting. Nu har vi ett patientantal som vi brukar ha under vintern, då vi brukar ha en anpassad förstärkt bemanning och det har vi inte nu. Så det är tufft, säger hon.

Barnepidemi

TT: Vad kan man vänta sig framåt?

– Det är jättesvårt att prognostisera, vi försöker kommunicera med kollegor ute i världen som kanske ligger lite före i epidemin. Vi försöker förbereda oss och arbetar på att öppna fler vårdplatser om vi får en tidig topp. Vi får kanske tänka som man gjorde för vuxensjukvården med covid. När det kommer en oväntad puckel för vården så behöver man ha ett tänk för hur man ska rigga för det, bemanna upp och samla vård på vissa enheter, säger hon.

En annan aspekt är att trycket på 1177 Vårdguidens sektion för frågor om barn är så pass högt att föräldrar ger upp och åker till akuten eller närakuten direkt i stället, enligt Malin Ryd Rinder. Svarsfrekvensen i juli 2021 var 58 procent, jämfört med 88 procent i juli 2020. Nästan 9 000 inringare lade på under tiden i kö i juli 2021. I juli 2020 var antalet som lade på långt färre, 1 800.

Dessutom är det svårt att få en akuttid på vårdcentraler i region Stockholm där hon jobbar. Akutvårdspersonalens tid upptas då av dem mildare sjukdom, samtidigt som de ska vårda de allvarligt sjuka.

Känner oro

TT: Är du oroad över situationen?

– Det är klart att jag känner oro. Man är rädd att det blir en barnepidemi där vi kan behöva stöd från vuxenvården eller behöver vidta tuffa åtgärder i en redan skör bemanningssituation, säger hon.

Hela landet är dock inte lika hårt drabbat. I regionerna Dalarna, Västerbotten och Örebro ser ansvariga för barnsjukvården inget ökat tryck.