Svenskarna har hög klimatmedvetenhet, men något färre uppger att de har dåligt samvete för sin påverkan på klimatet. Det framgår i en ny rapport från Naturvårdsverket.
Naturvårdsverkets nya rapport ”Allmänheten om klimatet 2021” är en kvantitativ undersökning av allmänhetens syn på klimatfrågan.
Av rapporten att döma har andelen av befolkningen med dåligt samvete för sin klimatpåverkan minskat jämfört de två senaste undersökningarna, som genomfördes 2018 och 2015.
45 procent säger att de sällan eller aldrig får dåligt samvete för att saker de gör påverkar klimatet negativt. 2018 och 2015 låg den procenten på 40. Alla tre gånger har fyra procent av de svarande sagt att de inte gör saker de tror har en negativ påverkan på klimatet.
Flyger mindre
Varför det har förändrats har Naturvårdsverket inte undersökt.
–Men man kan spekulera att vi är mitt i en pandemi och vi har flugit och rest mindre och ändrat våra konsumtionsvanor, säger Johan Bogren, chef för klimatstyrmedelsenheten på Naturvårdsverket.
Enligt undersökningen är också fler människor positiva till införandet av bidrag eller sänkta skatter för köp av varor och tjänster som minskar klimatpåverkande utsläpp (73 procent tycker det är bra eller ganska bra), jämfört med att beskatta varor och tjänster som orsakar utsläpp (51 procent tycker det är bra eller ganska bra).
Finns acceptans
Hela 69 procent av respondenterna tror att de skulle få en bättre eller oförändrad livskvalitet i ett framtida, helt klimatanpassat samhälle.
–Det finns en acceptans för att man ställer om samhället. Det är väldigt positivt. Det hörs annars mycket i debatten att det blir sämre, säger Bogren.
Endast fem procent tror att Sverige kommer att klara sig undan klimatförändringens påverkan.
–Vi har en hög klimatmedvetenhet i Sverige.
Undersökningen genomfördes som en webbenkät i maj och juni i år mot ett riksrepresentativt urval av respondenter. Enkäten besvarades av 1 000 personer.
