I januari i år dömdes den franska staten i domstol, stämd av fyra miljöorganisationer, för att inte ha följt Parisavtalet och för att vara delvis ansvarig för utsläpp som förändrar atmosfären. Frankrike fick betala en euro i böter – det är faktiskt sant. Inte för att brottet ansågs så ringa, utan för att det inte kunde värderas i pengar. Den viktigaste påföljden blev istället att staten måste se till att utsläppen minskar mer.

Irland dömdes i augusti förra året att göra om sin klimatplan sedan en miljöorganisation hade stämt den irländska staten. Och i december 2019 dömdes den nederländska staten, stämd av 900 ungdomar, en miljöorganisation och stiftelsen Urgenda, att minska sina koldioxidutsläpp till 25 procent under 1990 års nivå under 2020. Bland annat fick man stänga ett stort kolkraftverk och satsa miljarder på solenergi.

I Sverige förbereder den ungdomsledda klimaträttsgruppen Aurora en stämning av regeringen för bland annat brott mot FN:s barnkonvention och Europakonventionen. I nätverket ingår också juristnätverket Klimatjuristerna, och de har en forskargrupp till sin hjälp. Sverige har inte gjort nog för att nå klimatmålen, och därmed äventyrar regeringen barns och ungas framtid, säger de.

På Supermiljöbloggen jämför Iris Elmér, 20 år, Auroramålet med det så kallade Magnoliamålet för några år sedan, då Fältbiologerna och organisationen Push försökte stoppa Vattenfalls försäljning av brunkolsmålet. Då tog domstolarna inte upp målet, men det har hänt saker sedan dess, säger Iris Elmér. Dels de juridiska framstegen i Frankrike och Nederländerna, dels har samhället mognat, vi har sett mer av klimatkrisen. Därför tror hon att oddsen är bättre för Auroramålet.

Jonas Ebbesson, professor i miljörätt, anser att det finns rättslig grund för att stämma regeringen. Samtidigt påpekar han att det inte är meningen att domstolarna ska föra klimatpolitik – men de ska se till att lagar efterlevs och genomförs och säkerställa att klimatomställningen sker inom demokratins och rättsstatens ramar, säger han till SVT.

Om det skulle visa sig fungera skulle det vara en seger på många plan. För klimatet, förstås, men också för tilltron till rättsstaten och demokratin, inte minst bland de unga. Även om Svenskt näringsliv snabbt skulle vara framme med en lobbykampanj för att ändra lagen. Men vad händer om regeringen vinner?

I Norge har det varit en liknande process, som den norska staten vann. Greenpeace och Natur og ungdom, de norska fältbiologerna, ville att högsta domstolen skulle stoppa Norges oljeborrning av klimatskäl. Domen, som kom i december 2020, säger också att Norge inte har något ansvar för utsläppen från norsk olja om de sker i andra länder. 

Men i flera länder har den juridiska vägen lett framåt. Inte hela vägen, men framåt ändå. Klimaträttsgruppen Aurora hoppas ha sin stämningsansökan klar inom några månader. Då borde det kunna hända saker i lagom tid för att sätta klimatfrågorna i fokus inför valet. Håll tummarna för Aurora.