Startsida - Nyheter

Radar · Utrikes

Danmark: Riksrätten mot tidigare migrationsminister Støjberg: ”Vet vad jag gjort”

Den tidigare migrationsministern Inger Støjberg möter journalister innan hon går in i Eigtveds Pakhus där riksrätten kommer att hålla sina förhandlingar.

För sjätte gången i historien väntar riksrätt i Danmark.
Nu har rättegången mot den tidigare migrationsministern Inger Støjberg inletts. ”Jag vet vad jag har gjort och jag vet vad jag har sagt”, säger hon på väg in i rättssalen.

Fallet handlar om instruktionen att skilja asylsökande par åt, där den ena parten var minderårig.

En drygt 750 sidor lång rapport från en stor granskningskommission har slagit fast att instruktionen saknade stöd i lagen och att den bröt mot andra principer samt även Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

”En bricka”

Ansvaret har fallit på den dåvarande migrationsministern Inger Støjberg (då Venstre) och i början av februari i år reste folketinget riksrättsåtal mot henne. Påföljden vid en fällande dom kan bli böter eller fängelse.

– Det är en speciell dag i dag. Det är alltid lite speciellt att vara en bricka i en del av den politiska historien i Danmark, säger Inger Støjberg, som numera är politisk vilde i folketinget, när hon mötte journalister utanför Eigtveds Pakhus där riksrätten kommer att husera.

Instruktionen gick ut i ett pressmeddelande från hennes departement. Rapporten visar att Støjberg ska ha blivit varnad för att den var lagvidrig, men granskningen har inte kunnat slå fast att hon gav någon direkt instruktion till tjänstemän på departementet om att de skulle bryta mot lagen.

Åklagarna inledde med sin sakframställan under den första rättegångsdagen och ställde frågan: Gick det ut en instruktion och var den i strid med förvaltningsrättsliga regler och internationella konventioner? Var Støjberg medveten om att instruktionen var lagvidrig utan att gripa in?

–Det är åklagarmyndighetens inställning att det går att svara ja på alla dessa punkter, säger åklagaren Anne Birgitte Gammeljord i rättssalen.

Inför den första rättegångsdagen poängterade Støjbergs advokater att det inte är en granskningskommission som kommer leverera någon dom. Nu är det ett brottmål och då måste rätten vara helt säker på sin slutsats vid en fällande dom.

– I målets alla dokument har vi inte stött på något bevis för att Inger Støjberg skulle ha gett en order till någon om att göra något som var olagligt, säger Nicolai Mallet, som är en av två försvarsadvokater.

Till skillnad mot kommissionens rapport finns det nu även en möjlighet för försvaret att ställa frågor till vittnen, poängterar han.

– I kommissionen var det en väldigt ensidig affär. Å andra sidan tror jag inte att man ska förvänta sig att det dyker upp några kaniner ur någons hatt, säger Mallet till nyhetsbyrån Ritzau.

23 par blev åtskilda

Totalt blev 22 eller 23 par åtskilda och i de flesta fall hade parterna ungefär samma ålder, men det fanns enstaka fall där det var en större åldersskillnad. Den största åldersskillnaden var 16 år. Av de 46 personerna var den yngsta flickan 15 år medan den äldste mannen var 32 år, enligt tidigare rapportering från Ritzau.

– Det är 22 eller 23 par av 32 som blev åtskilda. Så det är ju svårt att prata om en undantagsfri instruktion. I annat fall har den inte fullföljts, säger Mallet.

Åklagarna i fallet har inte velat uttala sig inför förhandlingarna, men enligt åtalet rör det sig om en tiomånadersperiod under 2016 som instruktionen om att åtskilja par ska ha varit gällande.

– Hon instruerade inte tjänstemännen om att skilja alla par åt, men hon pressade på hårt för att så många som möjligt skulle bli åtskilda. Och det är inget fel med det, säger Nicolai Mallet.

Totalt är 38 förhandlingsdagar inplanerade. Dom väntas innan jul.

Fakta: Riksrätten mot Inger Støjberg

Totalt är 38 förhandlingsdagar inplanerade i riksrätten mot den tidigare migrationsministern Inger Støjberg.
Støjberg väntas förhöras under åtminstone två dagar med start den 13 september.
Det är sjätte gången i historien som en dansk minister ställs inför riksrätt, men det är blott den andra gången det sker på över 110 år.
Den tidigare justitieministern Erik Ninn-Hansen (De Konservative) ställdes inför rätta 1993, men det dröjde hela två år innan han dömdes till fyra månaders villkorligt fängelse för att olagligt ha stoppat familjeåterföreningarna av tamilska flyktingar från Sri Lanka.
I fallet med Inger Støjberg väntas riksrätten komma med sin dom innan jul.
TT NYHETSBYRÅN

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV