Förra året var antalet hemlösa i Stockholm 2 420; en minskning med nästan tusen personer sedan 2004. En trend som genomsyrar de flesta huvudstadskommuner, enligt siffror framtagna av Stockholms stad i samarbete med ett antal frivilligorganisationer genom en kartläggning tillsammans med kontaktpersoner och socialhandläggare.

Särskilt Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Rinkeby-Kista och Södermalm ser antalet hemlösa sjunka, men det finns områden där hemlösheten tvärtom har ökat, som Hägersten-Liljeholmen och Skarpnäck. Kategorierna ”Vet ej” och ”Övriga” har också skjutit i höjden.

– Den totala hemlösheten i staden har minskat. Men samtidigt noterades en ökning över tid av personer som sover utomhus, det vill säga de som är i akut hemlöshet, säger Pernilla Parding, verksamhetschef för Bostad först inom Stockholms Stadsmission, till Syre Stockholm.

”Det är människor som av olika skäl inte har möjlighet att delta i majoritetssamhället.”

Parallella samhällen

I sitt arbete som ordförande i riksföreningen Sveriges Stadsmissioner möter Lotta Säfström många människor som faller utanför den officiella statistiken. Det bidrar till att osynliggöra den verkliga fattigdomen och lägger grunden till ett utanförskap.

– Det är människor som av olika skäl inte har möjlighet att delta i majoritetssamhället. Det kan handla om skuldsättning, eller att tvingas upprätta ”alternativa ekonomier” för att få vardagen att gå ihop, säger Lotta Säfström till Syre.

Sedan 2013 kartlägger Sveriges Stadsmissioner fattigdomsutvecklingen i Sverige tillsammans med Ersta Sköndal högskola och kan konstatera att trycket på stadsmissionerna har ökat – särskilt i storstäderna. Det är iögonfallande att den akuta fattigdomen är så stor, menar Lotta Säfström:

– Materiellt stöd inklusive mat utgör sammantaget 80 procent av stadsmissionernas insatser. Detta i ett samhälle där man tror att det offentliga ansvarar för att varje medborgare ska ha sina mest grundläggande behov tillgodosedda.

Skenande bostadspriser

Vägen till akut fattigdom kan se olika ut, men kantas i många fall av skuldsättning. Stockholm är staden i Sverige där skulderna hos Kronofogden är störst per capita. 7,1 miljarder kronor, enligt siffror från kreditupplysningsföretaget Syna. Summan innebär en skuld på 9 236 kronor per vuxen invånare, att jämföra med 8 000 per vuxen invånare i Sverige generellt. Enligt Karl Stjerna, vd på Syna, bidrar skenande bostadspriser till ökade skulder.

– Bostadspriserna slår igenom i skulderna, liksom kontorspriserna för borgenärer. Storstadsmiljön har en mycket högre kostnadsbild över huvud taget och uppmanar till en skrytfaktor som inte återfinns i glesbygdslänen. Den högre levnadskostnaden i Stockholm skulle kunna ligga bakom de högre skulderna, säger Karl Stjerna till DN.

Inom länet är skillnaderna stora med lägst snittskuldenivåer i de välbärgade kommunerna Täby och Ekerö. I Botkyrka har sex procent av invånarna en skuld hos Kronofogden, att jämföra mot Danderyds en av hundra invånare. Skuldavskrivning är ett argument som lyfts fram för att ge skuldsatta människor utan bostad en andra chans att få ett hem igen. Risken med en överhettad bostadsmarknad är därtill att fler riskerar att hamna på gatan ifall priserna skulle falla och människor inte längre ha råd att beta av sina lån.

Ojämlikhetsdimension

En hållbar lösning på problemet är jämlikhet, anser Sebastian de Toro, vid Enheten för ekonomisk politik, i rapporten Långvarig skuldsättning (LO, 2016):

”Överskuldsättning har en tydlig ojämlikhetsdimension. Arbetslösa, sjukskrivna, låginkomsttagare, ensamstående och lågutbildade är överrepresenterade bland de över-
skuldsatta. Enligt en del forskare finns det också ett orsakssamband mellan ökad ojämlikhet och ökad skuldsättning. Höginkomsttagare konsumerar i regel en lägre andel av sina inkomster. Ju fler de är och ju mer de tjänar i förhållande till övriga befolkningen, desto mer ökar utbudet av krediter. Samtidigt ökar efterfrågan på krediter hos de som har halkat efter ekonomiskt, antingen för att de behöver låna för att kunna öka sin reala konsumtionsförmåga eller för att de vill hänga på de rikas lyxkonsumtion.”

Överskuldsättning riskerar heller inte bara att rasera människors ekonomi, vilket i längden kan tvinga dem från sina hem – det kan även vara rent hälsoskadligt:

”Forskningen har visat att överskuldsatta i högre utsträckning än andra drabbas av sömnsvårigheter, självmordstankar, ångest, depressioner, alkohol- och narkotikamissbruk, hjärt- och kärlsjukdomar och förtida död”, skriver de Toro i rapporten.

Byggrusch

Ökad tillgänglighet på bostäder är ett annat sätt att råda bot på hemlöshet. I Stockholm byggs det just nu rekordmånga bostäder, men ändå växer bostadskön (se Syre Stockholm 28/9). Och trots S–MP-regeringens avisering om bygge av nya och billiga hyresrätter förblir kötiden på flera håll minst ett decennium. Men det är inte endast enskilda individer som är i behov av en bostad – antalet hemlösa barnfamiljer ökar i Stockholm, tvärtemot statistiken över enskilda hemlösa, enligt Stockholms stads kartläggning. I år rör det sig om 342 barnfamiljer, för två år sedan var antalet 301. Antalet barn som kan klassas som hemlösa är i dag 718, mot 83 stycken  2015.

Åsa Lindhagen, socialborgarråd i Stockholm för Miljöpartiet, menar att den oroväckande trenden är resultatet av en svår bostadsmarknad, men aviserar en storsatsning på barnfamiljer som bor på hotell och vandrarhem i höstens budget:

– Fler genomgångsbostäder som vi nu satsar på är en väldigt viktig åtgärd. Även om vi bygger fler hyresrätter med lägre hyror som exempelvis Stockholmshusen så behövs ganska många ködagar för att kunna få dessa och det har inte alla. Stockholmare kan bo i en genomgångsbostad i upp till fem år med möjlighet till två års förlängning, säger hon till Syre.

I sju fall av tio är kvinnor huvudförsörjare, och bland familjer med två föräldrar består majoriteten av minst en vuxen född utanför Europa och har ekonomiskt bistånd. För Stockholms stad förväntas lösningen med genomgångsbostäder innebära en halvering av hyreskostnader från vad långvariga placeringar på hotell och vandrarhem innebär.

– En del av de barnfamiljer som räknas som hemlösa som i dag bor på hotell och vandrarhem har också kommit till Stockholm som ebo (Lagen om eget boende, reds.anm.) och flyttat in hos släktingar eller vänner vilket kan bli ohållbart i längden. Därför tror jag att det kan vara så att vi får se en fortsatt ökning av just barnfamiljer i hemlöshetsstatistiken. Det är också därför vi gör den här satsningen på fler genomgångsbostäder. Förutom att hotell och vandrarhem är väldigt dåligt för barnen så är det också en mycket dyr lösning för staden, så detta är helt klart en win-win, säger Åsa Lindhagen.

Barnperspektivet

I rapporten En plats att kalla hemma (2017) anser Rädda barnen att det är ”anmärkningsvärt” att det saknas nationell överblick av problemets omfattning och riktlinjer ”för hur man ska säkerställa att barns boende uppfyller en skälig levnadsnivå”. Och problemet kommer att kvarstå så länge bostadstillgången för utsatta barnfamiljer inte upphöjs till en prioriterad fråga, menar Rädda barnen.

I Stockholm ökar antalet barn som tillhör familjer som befinner sig i riskzonen att förlora sina hem, och 5 000 barn tillhör familjer beroende av ekonomiskt bistånd. Barnperspektivet tillämpas numera av socialsekreterare och innebär en kartläggning av barnets hela situation och tar hänsyn till de konsekvenser som ett beslut får för ett barn, på kort och lång sikt.

”FNs kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är tydliga med att en tak-över-huvud-garanti inte är tillräckligt för att säkerställa rätten till en adekvat bostad. Ändå är det många kommuner som framför allt förlitar sig på att socialtjänsten ska arbeta med bostadslösa barnfamiljer”, summerar Rädda barnens rapport.

Långsiktiga åtgärder

På Stockholms Stadsmissions hemsida står det: ”Ingen väljer bort en egen bostad – hemlöshet kan drabba alla.” I sin senaste hemlöshetsrapport förespråkar de slopade inkomstkrav, vräkningsförebyggande arbete inom kommunen, snabba skuldåtgärder och lägre trösklar på bostadsmarknaden som förebyggande insatser.

Pernilla Parding, verksamhetschef för Bostad först hos Stockholms Stadsmission, anser även att allmännyttiga bostadsbolags krav på bostadsbehövande är alldeles för höga i dag och borde avskaffas nationellt. Samhället skulle således tjäna ekonomiskt och socialt på att göra Bostad först till nationell modell.

– Bostad först är en evidensbaserad metod med goda resultat på kvarboende och som ger samhälls- och ekonomisk nytta samtidigt som den ger individen möjlighet till eget riktigt boende och möjlighet till hållbar förändring och att bli före detta hemlös, säger Pernilla Parding till Syre Stockholm.

”Bostadslöshet och hemlöshet är en stor fråga och ett komplext problem …”

”Bostad Först är en evidensbaserad metod med goda resultat på kvarboende och som ger samhälls- och ekonomisk nytta …”

Framgång i Europa

Försök med Bostad först-modellen har gjorts bland annat i Stockholm, Göteborg och Helsingborg och erbjuder, enligt Stockholms Stadsmission, ”en paketlösning med brett stöd till deltagaren för att kunna förändra sitt liv” – och på sikt ett eget hyreskontrakt. Modellen har rönt framgångar runtom i Europa: i Amsterdam var andelen som bodde kvar i lägenheten efter prövotiden 97 procent, i Köpenhamn 94 procent och i Glasgow 93 procent. I Budapest, däremot, bodde mindre än hälften kvar, enligt siffror från Housing first Europe, vilket är ett kvitto på frågans mångfald.

– Bostadslöshet och hemlöshet är en stor fråga och ett komplext problem som kräver flera olika sorts lösningar, både av förebyggande karaktär och med långsiktiga strategier, fastslår Pernilla Parding.