Medier, domstolsväsende, utbildning. På område efter område urholkar Polens styrande parti Lag och rättvisa demokratin. Oppositionen kraftsamlar bakom den nyligen hemförlovade EU-toppen Donald Tusk – men går utvecklingen att vända?
fter en tumultartad hantering röstade det polska underhuset, sejmen, i förra veckan ja till en ny medielag, som beskrivits som en attack på den redan sargade pressfriheten i landet.
För att träda i kraft måste förslaget godkännas av både senaten och presidenten. Redan inför omröstningen gick dock tusentals polacker ut på gatorna för att protestera mot de nya reglerna för beviljande av sändningstillstånd. Lagen ska enligt regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS) hindra länder som Ryssland och Kina från att ta över polska medieföretag, men kritikerna ser den snarare som skräddarsydd för att stoppa den populära oberoende nyhetskanalen TVN24, som ägs av amerikanska Discovery.
Språkrör för partiet
Demonstrationerna känns igen från många tillfällen de senaste åren. Sedan det nationalkonservativa PIS tog makten efter valet 2015 har landets public service-medier gjorts till språkrör för partiet, och domstolsväsendet förlorat mycket av sitt oberoende genom olika lagändringar som kringskär enskilda domares integritet och öppnar för politisk styrning. Även på utbildningsområdet flyttas positionerna fram, bland annat genom tillsättandet av en skolminister som tysk public service-tv beskrivit som en ”ärkekonservativ hardliner”.
Så i vilket skick befinner sig den polska demokratin?
– Den befinner sig inte alls, för det är ingen demokrati. Det är inte en diktatur, men det är en regim som är allt mer auktoritär, och som monterar ned den ena demokratiska regeln efter den andra, säger Peter Johnsson, Polenkännare och författare till en bok om de senaste årens utveckling i landet.
"Problematiskt" för medier
The Economists Global Democracy Index klassar Polen som en ”bristfällig demokrati”. Reportrar utan gränsers (RSF) pressfrihetsindex placerar landet på plats 64 av 180, fjärde sämst i EU efter Bulgarien, Ungern och Grekland, och kallar situationen ”problematisk”.
Tankesmedjan Freedom House noterar i en rapport från i våras att de styrande i Warszawa och Budapest tävlar med varandra om att undergräva domstolsväsendets oberoende, pressfrihet, civilsamhälle och angripa minoriteter, och skriver att den demokratiska nedgången i Polen och Ungern de senaste tio åren ”saknar motstycke”.
En viktig faktor för att förstå utvecklingen i Polen är enligt Johnsson att landet inte har någon direkt tradition av demokrati i västerländsk mening. Utvecklingen under 90-talet och det tidiga 00-talet, då ett fungerande folkstyre kom på plats i Polen och landet intensifierade kontakterna med västmakterna Tyskland och Frankrike, kan ur det perspektivet ses som en osannolik framgångssaga, där risken för bakslag hela tiden lurat bortom krönet.
Utmaning ena oppositionen
Vilken väg Polen tar de närmaste åren beror i mångt och mycket på huruvida EU:s tidigare rådsordförande Donald Tusk, som återvänt till inrikespolitiken som nygammal ledare för liberalkonservativa Medborgarplattformen (PO), lyckas göra gemensam sak med resten av oppositionen i god tid före valet 2023, tror Johnsson.
Redan nu syns en Tusk-effekt, Medborgarplattformen har ju ökat ganska kraftigt i opinionsundersökningarna. Hans stora utmaning är att ena oppositionen i någon form av valsamverkan, så att den blir ett gripbart regeringsalternativ. Då är chanserna stora att man vinner valet.
Fakta: Polens politik
• Två politiska partier har dominerat polsk politik efter millennieskiftet: nationalkonservativa Lag och rättvisa (PIS) och mittenpartiet Medborgarplattformen (PO).
• Lag och rättvisa fick egen majoritet i parlamentsvalet 2015 och drev snabbt igenom flera lagar som kritiserades för att vara auktoritära och hota demokratin.
• Striden har framför allt stått om regeringens försök att ta kontroll över författningsdomstolen så att domstolens möjligheter att gå emot regeringen begränsas kraftigt. Lagar som ger justitiedepartementet kontroll över riksåklagarmyndigheten har också antagits.
• PIS-regeringen har även bytt ut cheferna för underrättelsetjänsten och kontraspionaget och drivit igenom en lag som gett regeringen kontroll över de statsägda public service-medierna.
• I förra veckan backade de styrande i Warszawa på en punkt för att blidka EU, och meddelade att en omstridd disciplinnämnd inom polska HD inte kommer att behandla några nya fall. Samtidigt överklagade man dock EU-domstolens utslag, med motiveringen att domen kränker landets grundlag.
Källa: Landguiden/UI, AFP, Reuters
