I dag inleder Stockholms tingsrätt målet mot den iranske medborgare som misstänks ligga bakom avrättningarna av hundratals politiska fångar i Iran 1988. ”Många har levt för det här, ingen trodde egentligen att man skulle kunna lagföra honom. Så händer det i Sverige”, säger målsägarbiträde Göran Hjalmarsson.
Ett hundratal demonstranter har samlats utanför Stockholms tingsrätt till stöd för de som avrättades och för att protestera mot regimen i Iran. Deras skanderande hörs ända in till åhörarsalen, nära rättssalen där den första av de närmare 100 rättegångsdagarna inleddes på tisdagsmorgonen.
Den åtalade mannen, Hamid Noury, har suttit häktad sedan november 2019. Han har beige kläder och säger ”god morgon” på svenska när han går in i rättssalen och sätter sig på försvarets sida.
Kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson inleder vad som kommer att bli en av Sveriges största rättegångar någonsin med att läsa upp anklagelserna mot nu 60-årige Hamid Noury, som står åtalad för grovt folkrättsbrott och mord i Iran under sensommaren 1988.
– Den åtalades delaktighet i avrättningen har bestått i att han tillsammans och i samförstånd med andra organiserat och deltagit i avrättningarna, genom att bland annat ha valt ut vilka fångar som ska ställas inför en domstolsliknande kommission som hade order att besluta om vilka fångar som skulle avrättas, säger Lindhoff Carleson.
Hon läser sedan långsamt upp namnen på de 110 personer som Noury misstänks ha varit delaktig i att avrätta på Gohardashtfängelset utanför Teheran.
Tusentals avrättades i Iran
Eftersom rättegången handlar om folkmord och mord i Iran på 80-talet går åklagaren under första rättegångsdagen igenom den historiska kontexten.
– För att förstå vad som hände sommaren 1988 är det viktigt med en bakgrund, säger Lindhoff Carleson, och tar fram en presentation om Irans religiösa bakgrund och historiska fakta.
Den åtalade antecknar intensivt under genomgången.
Under sensommaren 1988 avrättades totalt 5 000 personer runt om i Iran, efter en order från landets högste ledare ayatolla Khomeini om att mörda alla som stödde den politiska rörelsen Folkets mujahedin. Rörelsen deltog i revolten mot shahen 1979, men stödde därefter Irak i 1980-talets krig mellan Iran och Irak och förbjöds därför senare av regimen. Rörelsen var under en period terrorstämplad av EU.
Rättegången i Stockholms tingsrätt handlar om grovt folkrättsbrott och mord. En avgörande fråga för åklagarens möjligheter att bevisa folkrättsbrott blir huruvida avrättningarna skedde under kriget mellan Iran och Irak, eller under en tid av inbördeskrig.
Under sommaren 1988 inleddes en vapenvila mellan de två länderna efter åtta år av blodig konflikt. Om avrättningarna i fängelset, som skedde sensommaren, pågick under pågående konflikt är det mer troligt att den åtalade mannen kan dömas för folkrättsbrott. Om de i stället skedde efter vapenvilan, under en period som kan räknas som ett inbördeskrig i Iran, blir det svårare.
Minns fortfarande rösten
I rättegången finns 49 målsäganden, varav flera av dem satt i det som kom att kallas ”dödskorridoren” i Gohardashtfängelset där fångar leddes på rad till avrättningar, torterades och tvingades bevittna sina medfångars avrättningar.
Många som befann sig i ”dödskorridoren” säger att de känner igen Hamid Noury på hur han talar, att de aldrig glömmer den röst som kallat in deras vänner för att avrättas.
Andra säger att hans ansikte för alltid är inpräntat i deras inre, från tillfällen då han antingen torterade dem eller översåg tortyr som han beordrade lägre rankade fängelseanställda att genomföra.
Hängdes i grupper
En av dem som kommer att vittna, och som satt i den så kallade dödskorridoren, är Nasrullah Marandi.
– Vi trodde att vi skulle dö. Det fanns inget att förlora, så vi tittade upp genom ögonbindelns glipa ändå. Det värsta som kunde hända var att de slog oss, säger Marandi, som nu bor med sin familj strax utanför Stockholm, till TT.
Tio till tolv namn i taget ropades upp för att föras till salen intill, minns Marandi. Det var sista gången han såg personerna. När de överlevande fångarna togs in till salen vid ett annat tillfälle, efter de veckor då tusentals politiska fångar befaras ha avrättats, såg de märken från hängsnaror i taket.
– En sommardag som denna för 33 år sedan satt jag i dödskorridoren. Då hörde jag den här mannen kalla in mina vänner till avrättningen. Det är dem jag kommer att tänka på när jag äntligen ska få ge mitt vittnesmål, säger Nasrullah Marandi.
Försvaret bestrider
Försvaret, som leds av advokaten Daniel Marcus, bestrider att den åtalade överhuvudtaget befann sig i Gohardashtfängelset under tiden för avrättningarna. Försvaret bestrider också att han besuttit någon position eller på något sätt varit delaktig i att planera eller utföra avrättningar.
Anledningen till att Hamid Noury, som är iransk medborgare, nu står åtalad i svensk domstol är att Sverige både har kompetensen och juridisk behörighet att ta upp den här typen av ärenden. Noury greps när han anlände till Arlanda flygplats i november 2019.
Rättegången väntas bli en av Sveriges största hittills och planeras pågå fram till april 2022.
Fakta: Åklagarens inledande beskrivning av åtalet
Kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson gör gällande vid rättegångens första dag att den åtalade Hamid Noury varit assistent till biträdande åklagare på Gohardashtfängelset 1988, när den dåvarande ayatollan beordrade att alla som stödde rörelsen Folkets mujahedin skulle avrättas.
Åklagaren menar att den åtalade medverkade i att utföra den ordern.
Hamid Nourys delaktighet i avrättningen har bestått i att han tillsammans och i samförstånd med andra organiserat och deltagit i avrättningarna, genom att bland annat välja ut vilka fångar som skulle ställas inför den domstolsliknande kommission som hade mandat att besluta om vilka fångar som skulle avrättas.
Hamid Noury ska ha fört fångar till ”dödskorridoren” och vaktat dem där, läst upp namn på de fångar som skulle ställas inför kommittén, fört in dem till kommittén, lämnat skriftlig eller muntlig information om fångarna till kommittén, läst upp namn på de fångar som skulle föras till avrättning, beordrat fångarna att ställas på led och fört dem till avrättningsplatsen, enligt åklagare Kristina Lindhoff Carleson.
Försvaret har nekat samtliga åtalspunkter, och även förnekat att Noury ens var verksam vid det fängelse där avrättningarna utfördes.
Fakta: Historiskt stort mål
Rättegången mot den iranska medborgaren Hamid Noury, som misstänks för delaktighet i massavrättningar i Iran 1988, väntas bli en av de största i sitt slag i Sverige.
Brottsrubriceringarna är grovt folkrättsbrott och mord begångna i Iran.
Under nästan 100 rättegångsdagar, från den 10 augusti fram till mitten av april, ska bland annat 49 målsägande höras om sina upplevelser. Behandlingen de utsattes för vid massavrättningarna kan jämställas med tortyr, anser åklagarna.
Utöver det kommer ytterligare dussintals vittnen att höras. Sammanlagt drygt 70 personer från olika delar av Europa, Nordamerika och Australien har kallats för att berätta om sina erfarenheter i samband med massavrättningarna.
De flesta som vittnar utsattes för liknande behandling som målsägarna gjorde, men eftersom målet baseras på den iranska statens avrättningar av personer kopplade till den politiska organisationen Folkets mujahedin, som befann sig i väpnad strid med den iranska staten när brotten begicks, så räknas personer som satt som politiska fångar utan koppling till Folkets mujahedin som vittnen och inte målsägande, trots snarlika upplevelser.
I vart fall görs gällande att den åtalade är att betrakta som medhjälpare då han främjat det uppsåtliga dödandet, samt tortyren och den omänskliga behandlingen med råd och dåd, heter det enligt åtalet.
Hamid Noury nekar till brott.
Källa: Åklagarmyndigheten
