Hon har skrivit in sig i böckerna som Afrikas första folkvalda kvinnliga president och som en av få icke-män som har tilldelats Nobelpriset – för alla kvinnors rätt att arbeta för fred. Men när Ellen Johnson Sirleafs tolv år som president ska summeras är hon den första att erkänna att den liberianska politiken fortfarande är en ojämställd historia.

– Vi har inte jobbat tillräckligt hårt för jämlikhet, i synnerhet inte när det gäller politiskt deltagande. Det gör mig ledsen, eftersom jag representerade krossandet av glastaket i Afrika, sade presidenten nyligen till CNN.

78-åriga Johnson Sirleaf har suttit de två mandatperioder som Liberias grundlag bjuder. När folket på tisdagen väljer president, vicepresident och ledamöter till representanthuset är bara en sjättedel av kandidaterna kvinnor. I överhuset är nio av tio av senatorer män. Statistiken skiljer sig inte nämnvärt från hur det såg ut 2005, enligt nyhetsbyrån AFP.

Den enda kvinnan bland 20 presidentkandidater, MacDella Cooper, bedöms inte ha någon chans. Faktum är att det finns risk för att färre kvinnor totalt sett blir invalda i årets val än i det förra, enligt två aktivister som beskriver Johnson Sirleaf som en icke-feminist som svikit Liberias kvinnor.

”Skönmålningen av Sirleaf som feministisk ikon är särskilt oroande eftersom hennes tolvåriga presidentperiod har tjänat en liten elitgrupp av män och kvinnor i politiken och därmed upprätthållit de långvariga patriarkala normerna i Liberia”, skriver Robtel Neajai Pailey och Korto Reeves Williams.

Kvinna till Kvinna hade gärna sett fler framsteg gällande kvinnors rättigheter. Samtidigt ska inte effekten av att Johnson Sirleaf lyckades bli vald till president underskattas, enligt Malin Brenk, organisationens regionchef för Afrika.

– Det tror jag har betytt enormt mycket för flickor och kvinnor, både i Liberia och i hela Afrika. Men det är sant att vi inte har sett några gigantiska steg framåt för kvinnors rättigheter, säger hon till TT.

– Men det är också lite typiskt, att så fort en kvinna kommer till makten finns betydligt större förväntningar på att hon ska driva jämställdhetsfrågor. Men de är ändå del av en kontext.

Johnson Sirleaf, som lett övergången från blodigt inbördeskrig, har ofta hyllats internationellt för att ha lyft ekonomin, stärkt stabiliteten och charmat investerare. Men Liberia är fortfarande ett av världens fattigaste länder, ytterligare sargat av utbredd korruption och dessutom det förödande ebolautbrottet häromåret.

Många liberianer längtar nu efter mer än bara fred.

– Det har blivit ett annat Liberia under de här åren, det är ett betydligt mer stabilt land som går till val. Sedan kommer Johnson Sirleaf från samma maktelit som var en del av konflikten, det ska man inte glömma, säger Brenk.

– Ebolautbrottet gjorde också att man ekonomiskt inte har gjort de framsteg som man hoppades på under perioden.

• I dag, tisdagen den 10 oktober, går Liberia till president- och parlamentsval. Valet övervakas av den nationella valkommissionen NEC. EU, AU och Ecowas har observatörer på plats.

• Liberia skapades av frigivna slavar som repatrierades från USA till Afrika i början av 1800-talet. Det finns många likheter med USA:s politiska system, men också betydande skillnader.

• President och vicepresident väljs på sex år. Liberianerna väljer också 73 ledamöter till representanthuset (underhuset), som också sitter i sex år. I år hålls inget val till senaten (överhuset).

• Får ingen presidentkandidat mer än 50 procent av rösterna på första försöket kommer de två kandidater som fått flest röster att gå till en andra valomgång. I år finns 20 kandidater som vill ta över efter Ellen Johnson Sirleaf, som har suttit de två mandatperioder som, liksom i USA, är max.

• 2,1 miljoner människor har registrerat sig för att rösta. Preliminära resultat väntas inom två dygn.

Källa: Reuters

• Liberia är ett av världens fattigaste länder. Trots att freden har stärkts rapporteras fortfarande många brott mot mänskliga rättigheter, särskilt mot kvinnor och barn. Nästan hälften av landets befolkning är under 15 år.

• Liberia skapades av frigivna slavar som repatrierades från USA till Afrika i början av 1800-talet. Blev självständig republik 1847. De frigivna slavarna och deras ättlingar, americo-liberianerna, blev landets elit och styrde fram till 1980, då maktmonopolet bröts genom en militärkupp. Läget förvärrades ytterligare då krigsherren Charles Taylor, sedermera president, försökte återställa americo-liberianernas maktmonopol genom ett uppror och utlöste ett blodigt inbördeskrig.

• Konflikten eskalerade under 90-talet. Minst 150 000 människor dödades, fler än 600 000 drevs på flykt och uppemot en miljon blev hemlösa. Massmord och våldtäkter var vanliga. Barn tvångsrekryterades till att bli soldater och tvingades begå grymma brott under drogpåverkan.

• Flera fredsavtal slöts men först 2003 väcktes hoppet om en mer varaktig fred.

• 2005 fick landet sin första demokratiskt valda president, Ellen Johnson Sirleaf.

Källa: Sida, Nationalencyklopedin