– Det här är ett viktigt steg på vägen mot att ge brottsbekämpande myndigheter bättre möjligheter att använda teknisk bevisning för att komma åt kriminella gäng och därmed minska både skjutningar och sprängningar i Sverige, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) på en pressträff för utredningen, som regeringen väntas ta beslut om på veckans regeringssammanträde.

Polisen har länge krävt regler för att företag som tillhandahåller appar och andra tjänster för elektronisk kommunikation, inte bara mobil- och bredbandsoperatörer, ska bli skyldiga att lagra uppgifter. Då kan polisen få större möjligheter att utreda och bekämpa brott.

Bakgrunden är att elektroniska bevis blir allt mer avgörande i polisutredningar eftersom kriminella använder sig av tekniken när de begår brott.

Bättre tillgång

Utredaren får i uppdrag att undersöka hur polisen och andra brottsbekämpande myndigheter bättre ska få tillgång till uppgifter genom datalagring. Förslaget till nya och utökade regler ska utformas så att inte också de snabbt blir föråldrade.

Utredaren ska säkerställa att förslagen som läggs inte går ut över mänskliga rättigheter.

Mobiloperatörer finns ju i Sverige, men apparna kan finnas var som helst, hur ska man lösa detta?

– Vi kommer att ställa samma krav på tjänsteleverantörerna som om det kom ett telecombolag till Sverige. Om till exempel Facebook ska få finnas i Sverige måste svenska myndigheter få lagra deras data. Då blir det ytterst Post- och telestyrelsen som ska bevaka att de sköter det här, säger Mikael Damberg.

I uppdraget ingår även att föreslå hur svenska myndigheter om möjligt ska kunna kräva ut information som till exempel appföretag har lagrad i andra länder eller i en form som inte går att knyta till en specifik plats.

Men det kan bli ett svårt uppdrag. EU-domstolen har slagit ner på unionens direktiv om datalagring, vilket en tid innebar att den lagliga grunden för att tvinga mobiloperatörer att lagra uppgifter var stoppad.

– EU-lagstiftningen inom det här området går så långsamt, så det kan finnas anledning att göra ändringar i svensk lagstiftning, så att svenska myndigheter kan börja agera innan informationen finns på svenskt territorium, säger Damberg.

Utredaren får ett och ett halvt år på sig, till februari 2023, att leverera förslag.

Integritet kan äventyras

Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet, har inte hunnit ta del av förslaget men tror att det här kan vara ett nyttigt verktyg för polisen. Han understryker dock att det bland annat måste vägas mot integritetsaspekter.

– I och med att vi sett den tydliga nytta som Encrochat, Anom och Sky har gjort för polisens brottsbekämpning, så framstår det som ganska tydligt att det finns en del att hämta med den här typen av verktyg, säger Manne Gerell.

Är du orolig för att man inte kommer att kunna garantera människors integritet?

– Det är något man måste ta hänsyn till och fundera på, för en del är det en viktig fråga och jag tycker att man ska ha det i åtanke vad det innebär för fri- och rättigheter, säger han.

Total hänsynslöshet

Under pressträffen kommenterade Damberg även sommarens många skjutningar.

– Under den här sommaren 2021 har vi på nytt fått se exempel på att vissa människor inte känner några som helst gränser över sitt våld och visar en total hänsynslöshet.

Han uttryckte sitt deltagande med de anhöriga och kollegor till den 33-årige polisen som sköts till döds i Göteborg tidigare under sommaren.

– Samhällets offensiv mot de kriminella nätverken måste och ska fortsätta med fler poliser, skärpta straff, fler verktyg till poliser i kampen mot gängkriminalitet. Vi ska aldrig vänja oss vid den här typen av våld.