Tvärtom från befarat har många fattiga familjer i USA klarat sig från att helt gå under covid-19-pandemin, trots att stora delar av samhället stängt ned. Vanligtvis brukar de som befinner sig i fattigdom eller på gränsen till fattigdom också drabbas hårdast vid stora katastrofer, men denna gång har de omfattande federala stöden gjort skillnad.

Tankesmedjan The Urban institute skriver i sin studie (2021 Poverty projections: assessing the impact of benefits and stimulus measures) att den förväntar sig att antalet fattiga i USA kommer bli rekordlåga 7,7 procent i år. Jämfört med 2018, då 13,9 procent amerikaner räknades som fattiga, är det en minskning på 45 procent, vilket motsvarar närmare 20 miljoner människor.

The Urban institute räknar i sin studie att fattigdomsgränsen ligger på runt 30 000 dollar årlig inkomst för två vuxna med två barn, med variation för typ av boende och var de bor. I de dyraste områdena i USA ligger fattigdomsgränsen så högt som 47 000 dollar. Många personer som ligger på den gränsen eller strax ovanför har också blivit hjälpta under året av stödprogrammen. Det rör sig om cirka 10 miljoner amerikaner, visar studien.

Biljoner dollar

Men det är enorma summor som har satsats. Biden-administrationens stödprogram, American rescue plan act, som kom i kraft i mars i år, beräknas kosta över 1 biljon dollar årligen. Det rör sig om tre stora program som har gjort skillnad, dels de så kallade corona-pengarna i form av “stimulus checks”, dels en utökning av matkuponger (food stamps), samt en mer omfattande arbetslöshetsförsäkring.

Av de olika programmen gjorde stimuluscheckarna störst skillnad för att minska fattigdomen. Matkupongerna hjälpte 7,9 miljoner amerikaner, arbetslöshetsprogramen hjälpte 6,7 miljoner och checkarna 12,4 miljoner, enligt studien.

– Det är uppenbart att kontanta pengar har en stor kraft att reducera fattigdom. Kraften kommer från flexibiliteten som gör att folk kan spendera pengarna där de behövs mest. Andra biståndsprogram har öronmärkta pengar för exempelvis hyra eller livsmedel, säger Elaine Waxman, forskare vid The Urban institute, till ekonomisajten Market watch.

Stor påverkan på barn i fattigdom

Studien pekar på att den grupp som har hjälpts mest av bidragen är barn, men stöden har visat sig höja levnadsstandarden brett hos flertalet grupper och minoriteter i det amerikanska samhället, även över delstatsgränserna.

Familjerna har också fått ekonomiskt stöd genom en utvidgning av de skatteavdrag man kan göra om man har barn. Demokraterna har sagt sig vilja fortsätta stödet på cirka 300 dollar till alla barnfamiljer och göra det permanent för att fortsätta reducera barnfattigdomen. Bidraget delas ut oavsett om familjerna har jobb eller inte.

Progressiva röster menar att den här studien visar att politiska beslut och att statliga program visst kan göra stor skillnad för fattigdomen i landet.

– Wow, det här är överraskande resultat. Det politiska gensvaret ända från början av pandemin har gått långt bortom något vi tidigare har sett och effekterna på fattigdomen överglänser vad de flesta av oss trodde var möjligt, säger Bob Greenstein, en välfärdsförespråkare vid The Brookings Institution, till The New York times.

Slutdatum närmar sig

Dock kan den positiva trenden bli kortlivad. De ekonomiska bidragen har slutdatum och förväntas snart återvända till nivåerna innan pandemin. Barnbidragen har redan dragits in i 26 stater, mestadels med republikanskt styre. Att man skrotat bidraget motiveras med att det ska snabba på att få fler ut i arbete, något som inte verkar ha skett, rapporterar Business insider.

Från konservativt håll har det kommit kritik. Traditionellt menar man från högerhåll i USA att fattiga själva ska ta sig ur sin fattigdom och att det inte är statens uppgift att gå in med insatser, trots att förre presidenten Donald Trump initierade programmet med stödcheckar. En kritik har varit att bidragen inte är ekonomiskt hållbara i längden, tvärtom kan de komma göra människor passiva och marginaliserade, rapporterar The New York times.