Kina ser Afghanistan som en ”korridor” i den satsning på handelsvägar till bland annat Europa som också ska knyta samman Centralasien och Sydasien, och som Peking vill beskriva som en modern version av Sidenvägen.

Afghanistan är också rikt på naturresurser som Kina är intresserat av, som olja och gas men också metaller – järnmalm, koppar och en del andra mineraler. USA:s tillbakadragande från det sydasiatiska landet ger Kina möjlighet att utnyttja det mer, såsom landet gör i många länder i Afrika.

– Kina vill vara en ledande aktör med sina infrastrukturprojekt och få ytterligare kontroll över handeln och naturtillgångarna, säger Johan Engvall, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), till TT.

– Men det som behövs för det är stabilitet – något som har saknats i Afghanistan under väldigt lång tid.

Kinas relation med talibanerna

I flera år har Kina investerat i koppargruvor, oljefält, raffinaderier, vägar och järnvägar i Afghanistan. År 2007 fick kinesiska företag rättigheter att bryta koppar i en gigantisk gruva i närheten av Kabul – men projektet, som många andra kinesiska satsningar i regionen, har inte kunnat färdigställas.

– Den afghanska regeringen, som Kina har haft goda relationer med, har inte kunnat tillhandahålla den säkerhet som behövs för att kunna göra större ekonomiska investeringar i landet. Nu ser man talibanerna som en möjlig pragmatisk lösning, säger Johan Engvall.

Peking har länge haft en öppen dialog med talibanerna. Det har både skett med hemliga och officiella möten – exempelvis välkomnade Kina 2019 en delegation från talibanerna på hemmaplan.

Senast i mitten av juli höll Kinas utrikesminister Wang Yi ett möte med centralasiatiska länder för att bland annat prata om säkerheten i regionen – något som oroar de närliggande länderna, inte minst när talibanerna tar över mer territorium.

I möten med afghanska och pakistanska företrädare har Wang sagt att talibanerna måste involveras i det politiska samtalet.

Bortser från övergrepp

Talibanernas presstalesperson Suhail Shaheen har å sin sida sagt att rörelsen vill ha ”goda relationer med alla världens länder”.

– Om något land vill utnyttja våra gruvor, så är de välkomna att göra det. Vi kommer att förse dem med goda möjligheter till investering, har Suhail Shaheen sagt enligt nyhetsbyrån AFP.

Ideologiskt står talibanerna och Kina långt ifrån varandra. Men talibanerna har inte fördömt övergreppen i den kinesiska provinsen Xinjiang mot uigurer och andra muslimska minoriteter. Omkring en miljon människor har satts i interneringsläger och utsätts för tvångsarbete och i vissa fall även sterilisering, enligt människorättsorganisationer.

I en intervju med The Wall Street Journal har Suhail Shaheen sagt att ”om det finns problem för muslimer (i Kina) kommer vi naturligtvis att prata med den kinesiska regeringen”.

– Pakistan och andra postsovjetiska länder i Centralasien är oerhört försiktiga och ser mellan fingrarna med det (som sker i Xinjiang), på grund av Kinas enorma ekonomiska inflytande, säger Engvall.

Betydelse för Afghanistan

Frågan är vad en talibanrörelse som backas av Kina skulle betyda för utvecklingen i Afghanistan.

– Potentiellt finns det en massa fördelar för Afghanistan med ett bra förhållande till Kina vad gäller bistånd, ekonomiska investeringar och handel, oavsett vilken regim som sitter där, säger den mångårige Afghanistankännaren Anders Fänge till TT.

– Men det förutsätter en någorlunda fungerande regering i Afghanistan. Vad Kina gör nu är att vänta och se, och så håller de dörrarna öppna.

Konsekvenserna om talibanrörelsen på sikt tog makten i Afghanistan skulle bli mycket stora för befolkningen.

– Det mesta pekar på att talibanerna kommer att bli en dominerande politisk kraft i Afghanistan, vilket betyder att mycket av de rättigheter, inklusive kvinnors, som stadfästs i lagar under de senaste 20 åren, kommer att tunnas ut eller försvinna, säger Anders Fänge.