Tänk dej att ha en man i byrån / i en ask bland andra grejor. / När som helst du får lust / så plockar du fram din ask.

Så lyder refrängen i en sång som Lill Lindfors gav ut på singel 1969. Vad är det för syn på relationer? kan man fråga sig.

Ett svar kan vara att det är en mer sympatisk syn på relationer än i originaltexten i alla fall – där varje man borde ha a beuty queen at his command / A girl with a vocabulary / void of anything contrary / Incapable of saying no / except when it means yes. Han borde alltså ha en skönhetsdrottning att kommendera, en flicka som aldrig säger emot och som bara säger nej när det betyder ja. Urrk. Om man hade textförfattaren i en ask skulle han få stanna där.

Men vad är det annars för man som bor i en byrå? Kan det vara en byråkrat? Jag tänkte gå lite närmare in på det där med byråkrati och byråkrater.

En bureau klädd med tyg

Vad gäller ordet byrå finns det två sådana uppslagsord i Svenska Akademiens ordbok. Det ena är en gräns eller rågång mellan två byar, och för säkerhets skull har den fått bindestreck: by-rå. Det andra började som ett franskt lånord och stavades bureau. Det kommer av bure, ett franskt ord för ett grovt tyg. En källa säger att det är bomull, en säger att det är kläde, som är ett ylletyg. Men i alla fall var en bureau en sorts skrivbord som var klätt med tyg.

Att klä ett skrivbord med tyg verkar opraktiskt, men det finns antagligen mer att lära om den tidens skrivkonst. I alla fall – därifrån grenar betydelsen ut sig. Den första betydelse som listas i SAOB – artikeln är från 1924 – är ”skrifbord l. skrifpulpet med lådor och fack”. Men en korsmarkering framför förklaringen visar att ordet inte användes så längre.

En byrå kunde också vara en plats med en eller flera sådana skrifpulpeter med lådor, som ett ”arbetsrum för ämbetsman, tidningsredaktör l. dyl.; afdelning af ämbetsverk; anstalt l. institution l. företag (där arbetet till större delen försiggår skriftligen).” Fortfarande finns det ju reklambyråer, advokatbyråer med flera. Och möjligen byrådirektörer, åtminstone byrådirektör H K Bergdahl i Karl Bertil Jonssons julafton. Men kanske försvann de samtidigt som sekreterarna och skrivmaskinerna.

Struktur eller tyranni

Byråkrater finns däremot, och byråkrati, och de två orden utgår inte från förvaringsmöbeln med lådor utan från kontoret. Fast på franska, för det är ett franskt lånord. I SAOB beskrivs byråkrati som ”ämbetsmannavälde, ”skrifvardöme”; vanl. med klandrande innebörd”. Det kan också vara själva ämbetsmannakåren eller ämbetsmannaklassen. ”Skyddad af indragningsmakten hade byråkratien nästan redan glömt, att tryckfriheten fans till” skrev någon 1873.

Sista delen av ordet, -krati, är samma -krati som i demokrati (folkvälde), aristokrati (adelsvälde), plutokrati (de rikas välde). Det är det grekiska krateia, som betyder styrelse och kommer från kratýs, som betyder stark och är släkt med hård. Skrifpulpeternas hårda välde. Som i Franz Kafkas Processen och Terry Gilliams Brazil, för att ta ett par kända exempel. Om än skrifpulpeterna voro klädda med tyg.

Men byråkrati används också helt neutralt för strukturer och regler som används för att styra stora organisationer. Jag undrar om det ursprungligen beror på en missuppfattning – plutokrati handlar ju inte om att styra de rika, till exempel, utan om att de rika bestämmer. Men i så fall är det en gammal missuppfattning som sedan länge lever sitt eget liv.

På engelska finns samma dubbelbetydelse, med tonvikt på den negativa varianten. Den engelska etymologiska webbordboken Etymonline.com förklarar ordet som ”government by bureaus,” especially ”tyrannical officialdom,” excessive multiplication of administrative bureaus and concentration of power in them” – myndighetsstyre, speciellt ett tyranniskt sådant, en överdriven mängd administrativa myndigheter och maktkoncentration i sådana.

På tyska finns både Bürokratie och Bürokratismus. Där har Bürokratie varit det neutrala ordet för administrativa strukturer och Bürokratismus har varit ett övermått av sådana, där reglerna har stått över människorna och individen har behandlats som ett föremål. Men numera används orden oftast synonymt.

I franska Wikipedia är bureaucratie mest en form av administration – såvitt jag kan förstå med min knappa grundskolefranska. Men påpekar också att det finns överdrifter och avarter, att den strikta byråkratiska ordningen kan bli trög och stel och missbrukas i byråkraternas eget intresse. ”Man talar då om byråpatologi.”

Filosofen Hannah Arendt, som flydde från Nazityskland 1933 och sedan levde i Frankrike och USA, beskrev byråkratin som ett verktyg för den ansiktslösa ondskan. Den som fattade de omänskliga besluten lydde ju bara order uppifrån i strikt hierarkisk ordning.

Hjälp och samarbete

Administration är å andra sidan neutralt, lite tråkigt kanske, men inte med någon bismak av maktmissbruk. Ursprunget är ett latinskt ord som från början har betytt givande, tillåtande, skötsel, hjälp och samarbete. Det är sammansatt av ad- som betyder ”till” och minister som betyder ”tjänare” eller ”underlydande”. Min- i minister är samma min- som i minus och mindre, och på latin är ministern den mindre och magistern den större.

Så om byråkraten är den anonyma tyrannen är administratören istället en tjänsteperson, som hjälper till, sköter om, samarbetar och ger tillstånd. Det tycker jag att administratören ska ta fasta på och vara stolt över. Även om det ibland kräver lite olydnad mot byråkratin.