Tornedalingar är en av Sveriges nationella minoriteter, och är uppkallade efter området Tornedalen, där flertalet bor.

– Om du är tornedaling har att göra med var du har dina rötter geografiskt. Jag menar att tornedalingar, kväner och lantalaiset är samma folk, men att det finns olika benämningar, säger Eva Kvist, ordförande för Svenska tornedalingars riksförbund – Tornionlaaksolaiset, STR-T.

Hon berättar att firandet i år främst sker digitalt, men även på plats vid Tärendöholmen, där Torne älv och Kalixälven möts.

– Vi kommer att fira dagen stort. Dagen inleds med ett symposium med Amanda Lind, kultur- och demokratiminister, Elisabet Fura, ordförande i sanningskommissionen och William Torikka, ungdomsorganisationen Met Nuoret.

År 2020 tillsatte regeringen sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset i syfte att utreda svenska statens assimileringspolitik under 1800- och 1900-talen.

”Unga har en längtan efter språket”

– Efter symposiet blir det en föreläsning om meänkielis utveckling och ett tillfälle att möta unga generationer som har en längtan efter språket. På grund av den svenska politiken var det folk som slutade att tala meänkieli och som nu känner ett utanförskap, säger Eva Kvist, och fortsätter:

– Vi avslutar dagen med flagghissning och Charlotte Kalla, som deltar digitalt, kommer att berätta om sina rötter, hur det har påverkat hennes liv och hennes karriär.

Från 1874 fick skolor i svenska Tornedalen statligt stöd för undervisning i tornedalsfinska, men det avbröts ett tiotal år senare och i början av 1920-talet var skolorna försvenskade, enligt STRT:s webbplats.

Det dröjde nästan ett sekel till staten erkände tornedalingar som en nationell minoritet och meänkieli som ett officiellt språk.

Inrätta ett språk- och kulturcentrum

Svenska tornedalingars riksförbund – Tornionlaaksolaiset beskriver sig som företrädare för tornedalingar, kväner och lantalaiset samt språket meänkieli.

– Det som är mest på tapeten för oss är sanningskommissionen, säger Eva Kvist.

Kommissionen ska synliggöra gruppens erfarenheter samt bidra till en kollektiv upprättelse och motverka liknande händelser. Tidigare i år bad ordföranden om ett extra utredningsår på grund av pandemins restriktioner, rapporterade SVT nyheter. Slutrapporten ska presenteras senast den 16 maj 2023.

– I dag finns intresset, den viktigaste byggstenen för att bevara språket, men det saknas möjlighet att tillvarata det. Därför vill vi inrätta ett språk- och kulturcentrum, som även kan vara stöd för skolan och samhället. Men det är akut att agera för många språkbärare börjar bli till åren, säger Eva Kvist.