Samtidigt ligger det i den oppositionens intresse att lyfta fram att så många personer fortfarande försvinner spårlöst i landet.

I april publicerade medborgarorganisationen Fespad en rapport som visade att runt 2 400 personer anmäldes som försvunna i El Salvador, både under 2018 och 2019.

Det handlar om mänskliga tragedier som sedan länge plågat många tusentals familjer i det centralamerikanska landet. En som vet vilket trauma det innebär är María Estela Guevara. Hennes syskonbarn Wendy Martínez, som då var 31 år gammal, försvann spårlöst för fyra år sedan i östra El Salvador.

– Smärtan är lika stark i dag. Jag vill veta vad som hände henne, säger María Estela Guevara, 64, till IPS.

Hon berättar att Wendy var som en dotter, eftersom hon tog hand om henne redan som litet barn efter att flickan hade blivit föräldralös.

Wendy försvann i september 2017 i San Miguel efter att hon rest i väg till jobbet på morgonen.

– Hon sa att hon snart skulle komma hem igen och göra lunch till sin nioåriga dotter, men återvände aldrig. Jag fortsatte att ringa till henne, men fick aldrig något svar.

Gäng kontrollerar stora områden

Våldsbrottsligheten har varit ett stort problem i El Salvador ända sedan det blodiga och långvariga inbördeskriget tog slut 1992. Det har drivits på av de ungdomsgäng som med tiden bildat mäktiga organiserade kriminella grupper. Gängen kontrollerar stora områden i landet, som har 6,7 miljoner invånare och även är hårt drabbat av fattigdom.

I många fall är det de kriminella gängen som ligger bakom många av de ouppklarade försvinnandena, uppger experter.

Zaida Navas, juridisk expert vid människorättsorganisationen Cristosal, säger till IPS att allt talar för att problemen med gängens våldsbrott kommer att fortsätta. Men hon påpekar också att det i vissa fall handlar om mord på kvinnor, så kallade femicid.

– Men försvinnandena kan också handla om mord som utförs av andra organiserade kriminella grupper vid sidan av gängen, och på grund av personliga konflikter, säger hon.

Fallet Flor María García

Ett fall som på senare tid har fått stor uppmärksamhet handlar om Flor María García, en 33-årig kvinna som försvann i staden Cojutepeque i mars i år. Hennes man, som är tandläkare, uppger att hon försvann i samband med att hon åkt för att hämta upp material till deras klinik. I slutet av juni greps dock mannen av polisen och kort därefter hittades kvarlevorna efter Flor María García vid en väg utanför staden.

Den mördade kvinnans bror, Jorge Garcia, säger till IPS att han i dag ångrar att han inte gjorde mer för att förmå sin syster att lämna mannen efter att det stått klart att han utsatte henne för olika former av fysiskt och psykiskt våld.

Det ovanliga med fallet är att mycket nu talar för att det kommer att bli löst, och att Flor María Garcías anhöriga åtminstone kommer att få möjlighet att begrava henne och inleda sin sorgeprocess.

I de flesta andra fall där personer försvinner spårlöst tvingas de anhöriga i stället att leva i ständig ovisshet.

Spänt läge politiskt

Relationen mellan den hårdföre presidenten Nayib Bukele och den politiska oppositionen är samtidigt spänd, vilket även påverkar diskussionerna om alla de personer som försvinner utan spår.

Presidenten uppger att de tuffa metoder mot kriminaliteten som han lanserade efter att ha kommit till makten i juni 2019 har lett till en snabb minskning av antalet mord i landet. Oppositionen uppger å andra sidan att antalet personer som försvinner spårlöst snarare har ökat under samma period.

Enligt landets justitieminister Gustavo Villatoro har antalet mord mer än halverats sedan den nya regeringen kom till makten.

Analytiker som IPS talat med uppger att det är svårt att bedöma huruvida antalet försvinnanden i landet har minskat eller ökat på senare tid. Det beror främst på att det inte finns någon sammanslagen statistisk, utan att den hanteras av flera olika myndigheter.

Samtidigt uppger nyhetsbyrån Efe att en granskning av de officiella uppgifterna visar att antalet rapporterade försvinnanden har ökat kraftigt under årets första fyra månader.

Det kan dock i sin tur ha flera förklaringar, uppger juristen Arnau Baulenas vid Centralamerikas universitets institut för mänskliga rättigheter.

– En så snabb ökning tyder på att antalet fall har ökat. Samtidigt är detta mycket svårt att fastställa. Ökningen kan också bero på att fler människor anmäler, eftersom de har fått uppfattningen att myndigheterna i högre grad agerar nu, säger Arnau Baulenas.

Vid sidan av politiken och statistiken har María Estela Guevara ännu inte gett upp hoppet om att få veta vad som hände hennes styvdotter den där dagen i september 2017.

– Hennes lilla dotter har nu hunnit fylla 13 år och hon hoppas fortfarande att hennes mamma ska komma hem igen. Hon vill inte att vi rör något i Wendys rum – ifall hon skulle komma tillbaka, säger María Estela Guevara med sorgsen röst.