Allt liv på jorden kommer ursprungligen från havet. Också människan. Miljontals år av evolution har gjort att vi har anpassat oss till mat som finns på land, men vi har aldrig riktigt lämnat havet bakom oss. Inte bara för att vi består till stor del av vatten, vi klarar oss inte utan mineraler och spårämnen som finns där. Utan ett så enkelt ämne som koksalt överlever vi inte, till exempel.
Länge har det enda sättet att få i sig nyttigheterna från havet varit att äta fisk och skaldjur, men nu har det börjat komma allt fler alternativ. Det finns nämligen massor av olika sjögräsarter som både är nyttiga och goda. Det har man vetat länge i delar av Asien där man äter olika former av alger, som sallad, i maträtter, som smaksättare eller som bas för buljong.
Ibland finns det färskt sjögräs i fiskaffärer, men för det mesta är det torkade varianter som säljs. Eftersom många alger innehåller mycket jod kan en alldeles för stor konsumtion innebära hälsorisker, som med många andra råvaror.
• Wakame, den typ av sjögräs som ofta serveras i japansk misosoppa, har nog de flesta stött på.
I Korea serveras en liknande soppa, miyeok guk, till nyförlösta mödrar, på grund av wakamens näringsinnehåll. Den innehåller stora mängder EPA, en typ av omega 3 som är särskilt nyttig, men också fukoxantin som ökar fettförbränningen i kroppen och kalcium och B1- och B3-vitamin.
Torkad wakame finns ofta i vanliga livsmedelsbutiker eller i affärer som säljer asiatiska livsmedel. Blötlägg en kvart, häll av vattnet och smaksätt med sesamolja, risvinäger, lite torkad chili, socker och rostade sesamfrön för en god sallad. Eller använd i soppor – nudelsoppa på påse blir en betydligt nyttigare måltid med lite wakame.
• Nori heter de ark av alger som används till sushi. Förutom till sushi går nori att använda som smaksättare och garnering och det finns också goda norisnacks. Nori innehåller också höga halter av omega 3 och vitamin B12.
• Kelp kan bli upp till 80 meter långa och vissa arter kan växa så snabbt som en halvmeter per dygn. På japanska kallas de kombu och är tjockare och segare än wakame. Den innehåller, förutom liknande nyttigheter som andra alger, enzymer som kan bryta ner komplexa kolhydrater, bland annat de gasbildande ämnen som finns i bönor.
Lägg med en strimla kombu vid bönkok. Den är också god i grytor och soppor, men kan behöva koka en stund för att bli mjuk. Blötlägg den 20 minuter om den ska användas i rätter som inte ska kokas så länge.
Jag hade länge problem med att laga asiatisk mat utan fisksås, som ju ger en speciell karaktär, men har upptäckt att en stark buljong på kombu med havssalt och lite grönt te fungerar bra som ersättning.
Alger har länge använts som förtjockningsmedel, i agar agar bland annat, som alternativ till gelatin. På senare tid har det börjat komma andra produkter av alger, glutenfria nudlar är det senaste. Med tiden kommer det med stor sannolikhet komma fler, det är bara att hålla utkik.
