Dörren står allt mer på glänt för SD samtidigt som regeringskris och ett möjligt extraval ska utlysas. Det ordinarie valet 2022 kryper snabbt närmare. Vad kommer hända om det blir en borgerlig regering med SD som stödparti? Hur kommer det svenska, politiska landskapet påverkas av ett SD som i allt högre grad bjuds in i den politiska gemenskapen?

M, KD och L har redan gjort upp med partiet en gång – i strid mot tidigare löften. Till slut föll det på migrationspolitiken, där de tre borgerliga partierna idag ligger mycket nära SD på många sätt. Att samarbeta med SD är idag mycket mindre kontroversiellt än för ett par år sedan.

När de fyra partierna enades om ett alternativt förslag på ny migrationspolitik kallade SD:s partiledare Jimmie Åkesson det för ett ”mindre dåligt alternativ”, jämfört med regeringens förslag. SD:s hjärtefråga har alltid varit, och är fortfarande, invandringspolitik. Men de är inte längre det enda partiet som pratar om de här frågorna.

– SD är inte ensamma längre. Det perspektiv som de länge var ensamma om att driva har spritt sig. Vad Jimmie kan säga idag är ungefär ”Det är vi som har haft rätt hela tiden”. Och det gör han ibland också. De andra har vaknat, lite grann. Så vill han framställa det, säger Anders Sannerstedt, statsvetare och expert på Sverigedemokraterna, till Syre.

Uppgörelsen med de borgerliga partierna är enligt Anders Sannerstedt historiskt viktig för Sverigedemokraterna.

– Det var väldigt viktigt för Sverigedemokraterna att kunna visa att här har vi i alla fall träffat en uppgörelse, vilket visar att vi är resonabla det går att förhandla med oss. De ser säkert det här som ett litet steg på vägen mot ökat politiskt inflytande för partiet, säger Anders Sannerstedt.

Rekordlång motion

Men redan när uppgörelsen presenterades uttryckte Jimmie Åkesson att de vill gå ännu längre. Något Sverigedemokraterna har gjort slag i saken av genom en rekordlång riksdagsmotion. Enligt Anders Sannerstedt är det ”en av de mest ambitiösa” motionerna han någonsin sett. I omkring 70 punkter listas förslag på migrations- och integrationspolitik, det ena förslaget är hårdare än det andra.

I motionen, undertecknad Jimmie Åkesson, beskriver partiet hur Sveriges befolkning har ökat i en takt som är ”extrem”. Befolkningsökningen under 2010-talet har varit rekordhög: 985 000 personer har Sverige vuxit med, vilket är ”50 procent mer än 40-talets rekordår”, då den generation som också kallas för köttberget föddes under efterkrigstidens år.

Att Sveriges befolkning växer är enligt många en fördel, som på sikt kommer vara samhällsekonomiskt fördelaktig. Sverige har varit ett av få europeiska länder som de senaste åren inte har haft en åldrande befolkning, något som många experter menar kommer skada ekonomin och leda till brist på arbetskraft. Men det är inte ekonomi som är SD:s främsta argument, utan det partiet trycker på i motionens inledning är att: ”Magnituden av den demografiska förändringen är unik i västvärlden och hade alldeles oavsett sammansättningen av befolkningstillväxten inneburit en chock för samhället”.

Syres ledarskribent Malin Bergendal har tidigare skrivit att förslaget inte ”handlar om något annat än etnisk rensning och vit överhöghet”. Bland annat så ska en utvisning ska gälla på livstid, svenska medborgare med utländsk bakgrund ska uppmuntras att åka hem och det ska ta tio år att bli svensk medborgare. Utomeuropeisk migration till Sverige ses som det enskilt största hotet mot vårt etniskt rena, svenska samhälle.

För SD är förslaget ett sätt att fortsätta profilera sig som det parti som ligger i framkant och driver samtalet om partiets hjärtefrågor, enligt Sannerstedt.

– Sverigedemokraterna vill givetvis fortsätta profilera sig som det parti som framförallt driver de här frågorna och som är det parti som driver kritiken när det gäller migrationspolitiken, flyktingpolitiken, integrationspolitiken, återvändandepolitiken och alla de här aspekterna. Och det var man säkert helt klar över när man gjorde den här avtalet med de här andra partierna, att sverigedemokraterna skulle fortsätta profilera sig inom de frågorna, säger Anders Sannerstedt.

Inget brett stöd för generös flyktingpolitik

Inom svensk migrationspolitik har det skett ett tydligt skifte de senaste åren. Men det har dock inte, till skillnad mot hur det ibland låter i debatten, funnits ett brett stöd för en generös flyktingpolitik tidigare. Däremot så har frågan inte varit prioriterad på samma sätt som den idag är för väljarna.

– Man kan säga så här, att går man tillbaka till 1990-talet och framåt så har det aldrig funnits stöd för en generös flyktingpolitik i Sverige bland väljarna. Men tidigare var det så att frågan inte ansågs speciellt viktig. Sen har det successivt seglat upp som en allt viktigare fråga under 2010-talet.

Varför frågan aktualiserats nu, och blivit en viktigare fråga för fler partier än SD, hänger samman med samhällsutvecklingen.

– Min tro är att det hänger samman med inströmningen av utomeuropeiska flyktingar. Det är det som aktualiserat nya frågor. Går vi tillbaka till 1990 så kom flyktingarna från det forna Jugoslavien framförallt, och tidigare hade vi flyktingar från Latinamerika. Men jag tror att det är inflödet av de här nya utomeuropeiska flyktingarna från Mellanöstern och Afrika som i förlängningen har lett fram till den här kantringen eller förändringen av hur man pratar om de här frågorna.

I den utförliga motionen lyfter SD fram den utomeuropeiska, och framförallt afrikanska migrationen, som ett problem.

”Den förkrossande majoriteten av befolkningstillväxten beror på invandring, nästan 80 procent under 2010-talet. Karaktären på denna migration gör problemen långt värre. Av invandringen det senaste decenniet har 70 procent haft sitt ursprung utanför Europa, varav nästan alla i Afrika och Asien”, skriver partiet i motionen, och tillägger att det till stor del varit ”personer med en kulturell, religiöst och utbildningsmässigt avlägsen bakgrund, och som visat sig vara mycket svår att assimilera till det svenska samhälls-, kultur- och arbetslivet”.

Vandrar i SD:s riktning

Men att samtalet idag kretsar så mycket kring migration och integration är inte bara SD:s förtjänst.

– Det är klart att SD på sätt och vis har satt agendan men vad som har hänt är att frågan successivt har seglat upp som en allt viktigare fråga för väljarna. Jag skulle säga att när det gäller förändringen i de andra partierna så handlar det främst om två saker. Den ena är flyktingtillströmningen 2015, som ju ledde till att Socialdemokraterna drev igenom en åtstramning. Och där har Socialdemokraterna definitivt närmat sig Sverigedemokraterna. Samtidigt försöker man säga att det här gör man inte för att förhindra att väljare går till Sverigedemokraterna, eller för att man skulle ogilla flyktingar, utan man framställer åtstramningen som nödvändig – man klarade inte av den stora tillströmningen av flyktingar

– Samtidigt har även Moderaterna och Kristdemokraterna vandrat i den här riktningen. Men samtidigt försöker hålla viss distans. Sina motiv försöker man framhålla som något annorlunda än Sverigedemokraternas. Det är speciellt uppenbart gällande Socialdemokraterna.

SD har också försökt profilera sig i konflikten mellan stad och landsbygd och i frågor om äldrepolitiken. Men det är inte därför lejonparten av väljarna röstar på dem, menar Anders Sannerstedt.

– Jag skulle säga att det som i första hand är avgörande för att någon röstar på Sverigedemokraterna är invandringspolitiken. Det är helt dominerande. Det andra, det här med urholkningen av välfärdsstaten och konflikten mellan stad och landsbygd, det är persilja på moset. Det är migrationspolitiken som i högsta grad är det relevanta, säger Anders Sannerstedt.