Att odla sina egna grönsaker känns ofta som en vinst för miljön. Men många vet inte om att jorden du köper för att plantera fröna i innehåller torv – ett ämne som kan liknas vid fossila bränslen. Även krav-märkt planteringsjord innehåller torv.

– Jag skulle nog inte köpa krukväxter eller planteringsjord med gott samvete, säger Åsa Kasimir, forskare vid institutionen för geovetenskaper på Göteborgs universitet till Svd.

Torv tas upp från dränerade våtmarker. Men när torven kommer i kontakt med syre släpper den ut koldioxid. Bara i Sverige står utsläppen från torvmarker för en femtedel av Sveriges totala klimatpåverkande utsläpp, rapporterar Svd. Det är lika mycket som all vägtrafik i landet.

Enligt branschorganisationen Svensk torv läcker torvmarkerna koldioxid oavsett om torven skördas eller inte. Men det håller inte Åsa Kasimir med om.

– Att det inte skulle påverka utsläppen när man rotar i och syresätter dessa marker är bisarrt. Vi behöver blöta all torvmark, när marken är mättad stoppas utsläppen, säger hon till Svd.

Dessutom släpper torven ut lika mycket koldioxidutsläpp när den bryts ned i trädgårdslandet som om den skulle eldas, enligt Sveriges natur, Naturskyddsföreningens tidning. Skillnaden är bara att processen går långsammare.

Större intresse utomlands för torvens klimatpåverkan

Av den torv som skördas i Sverige går ungefär 65 procent till odling och jord som är till för grödor, krukväxter och grönsaker. Men i Sverige är det få som känner till torvens påverkan på klimatet.

Annat ser det ut utomlands. Där har det uppstått en torvfri rörelse, rapporterar Svd. Och tack vare krav från medvetna konsumenter har trädgårdsbutikerna i Storbrittanien och Tyskland ett stort torvfritt sortiment, enligt Sveriges natur. I Storbritannien har regeringen också bestämt att förbjuda försäljning av torvbaserad jord i trädgårdshandel år 2024. Dessutom ska torvmarkerna återställas och nya träd återplanteras där, rapporterar the Guardian.

Men i Sverige ser intresset svalare ut. När Svd kontaktar miljö- och klimatminister Per Bolund skriver han i ett mejl att en analys kring torven vore en ”intressant fråga”.

”Vi är beredda att se över alla produkter och processer som kan ha en negativ påverkan på klimatet för att ställa om och minska våra koldioxidutsläpp,” skriver han.

Han och Naturvårdsverket anser dock inte att det vore realistiskt att återväta alla torvmarker, vilket Åsa Kasimir föreslår.

”Låt oss börja återväta så mycket som möjligt med hänsyn till olika samhälls- och produktionsintressen, så får vi utvärdera om ytterligare steg ska tas i framtiden,” skriver Per Bolund till Svd.