Oavsett om det blir nya talmansrundor eller extraval kan en ny regeringsbildning återigen bli komplicerad.

Efter de 134 dagarnas försök att få till stånd en regering efter valet 2018 fick Jan Teorell talmannens uppdrag att analysera regeringsbildningen. Boken fick just namnet 134 dagar.

En av de viktigaste slutsatserna han och medförfattarna drog var att partierna inte bör göra alltför kategoriska utfästelser i regeringsfrågan i ett politiskt system av Sveriges typ.

Passar inte in

I ett presidentvalssystem eller majoritetsvalsystem blir partiröst och röst på regering samma sak. Så är inte fallet i ett flerpartisystem av svensk typ.

Det partierna ägnar sig åt passar egentligen inte in så bra i vårt system.

– Man smugglar in ett presidentvalssystem eller ett majoritetsvalsystem med två partier. Det blir väldigt svårt för väljarna att rösta strategiskt och försöka tänka ett steg till, säger Teorell.

Ska partierna då inte tala om för väljarna vilken regering man vill ha? Vi vet att regeringsfrågan är viktig för väljarna.

– Vi kan ju inte moralisera över att partierna vill ge svar på den frågan och att en del väljare vill veta, men vem har data på hur många väljare som vill veta det? Det finns ingen som har mätt det, säger Teorell.

Väljarnas prioriteringar

Både ja och nej. Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har konstaterat att regeringsfrågan – vilket eller vilka partier som har makten – är mycket viktig för väljarna. Men då har man framför allt tittat på hur väljarna har bedömt tidigare regeringars insatser och vilken roll det spelar för deras röstande.

Det finns få undersökningar av vilken roll kommande regeringar spelar för väljarnas val. En undersökning från valforskningsprogrammet 2019 listar väljarnas viktigaste skäl för att rösta mellan 1988 och 2018. Bara 2018 togs regeringsfrågan med och där framgick att regeringsfrågan var långt ifrån väljarnas viktigaste fråga. 35 procent angav den som viktigast.

Det ska jämföras med att 53 procent i stället angav ”bra ideologi” och 54 procent ”bra program för framtiden”. Även ”kompetenta personer” och ”bra politik” fick högre siffror än regeringsfrågan.

Inte lyssnat

Men partierna tycks inte ha lyssnat nämnvärt på bokens slutsatser. Eller journalisterna, som Teorell menar också har ansvar för att det hela tiden blir fokus på regeringsfrågan.

– Att upprepa rekommendationen vi hade när det så uppenbart inte ligger i partiernas intressen blir ju nästan löjeväckande, men den är att gå till val på er politik och säg till väljarna att vi tar ansvar för regeringsfrågan efter det, säger Jan Teorell.

Sannolikt extraval

– Det här är ett principiellt resonemang, men partierna tänker inte principiellt, de tänker på det som gynnar dem bäst, säger han.

Centerpartiet är det parti som ligger närmast rekommendationerna, anser han.

– Men det är ju inte för att de läst vår bok och tycker det är principiellt rätt, utan för att de tror att de vinner på det. Och Liberalerna gör tvärtom och gör bedömningen att de måste binda sig för att överleva.

Blir det nu nya talmansrundor så finns det väldigt mycket som komplicerar saken. Därför blir det sannolikt inte det, tror Teorell.

– Min gissning är att det blir ett extraval, säger han.