DEBATT Uppvärmningen tvingar människor norrut. Genom att omdana Sveriges ekonomi så att statsbudgeten sväller och inte gnäller när fler väljer vårt land så vinner vi politiskt och ekonomiskt utrymme för att erbjuda fristad åt fler. Precis som vi måste bygga om ekonomin till att gå runt på under 1 ton CO2/person, så måste den även leverera välfärd och jämlikhet trots en flyktingmottagning på över 1 procent av nuvarande befolkning. Här är några förslag:
Inför basinkomst.
Arbetslinjen har den paradoxala bieffekten att stödsystemen motverkar konstruktiv aktivitet för folk under en viss produktivitetsgräns, vilket i hög grad drabbar flyktingar. Basinkomst bör fasas in och passiviserande stödsystem fasas ut. Basinkomsten kan av budgetskäl inte bli alltför hög, men en höjning av den bör prioriteras i varje års budget. I tider av deflation och låg ränta kan höjningen med fördel utformas så att den blir inflationsdrivande, vilket kan sänka valutan och gynna exporten.
Friare löner.
I takt med att basinkomsten fasas in bör möjligheterna till stridsåtgärder mot företag som betalar låga löner kringskäras. Låga lägstalöner ger fler chansen att komma in i matchen, och med en basinkomst i botten så hålls jämlikheten uppe trots större lönespridning. Det är exakt samma princip som i trainee-, instegs-, nystarts- och liknande jobb, fast utan byråkratiska mellanhänder. Låga löner medger en mer arbetsintensiv och miljövänlig produktion, och kombinationen av stark infrastruktur och flexibla löner skärper vår konkurrenskraft gentemot en mer restriktiv och mindre dynamisk omvärld.
Marknadshyror och markvärdesskatt.
Reglerade hyror skapar en överefterfrågan, vilket skapar en kösituation, och nyanlända hamnar automatiskt sist i kön och får därför bära en oproportionerligt stor del av trångboddheten, med allt vad det innebär. Därför bör hyresmarknaden avregleras. Fastighetsägarnas ökade vinster fångas upp av en markvärdesskatt – en fastighetsskatt som utgår från markens värde men inte vad som byggs på den, vilket gör det ekonomiskt att bygga fler bostäder. Markvärdesskatten bekostar en del av basinkomsten, och hjälper till att omfördela vinsterna från invandringen (som annars riskerar att koncentreras till toppen).
Kvotflyktingar istället för asylrätt.
Principen att den som tar sig till Sverige hamnar först i kön innebär att en stor del av flyktingarna kommer ruinerade, traumatiserade och ensamma. Sen följer en lång dyr tid under vilken deras fall prövas. Istället bör vi öka andelen kvotflyktingar som, tillsammans med anhöriga, kan flygas in direkt från flyktingläger och få PUT med mera från dag ett.
Fri bosättning.
En majoritet av jobben förmedlas inom personliga nätverk. När nyanlända får bosätta sig fritt söker dom sig till just såna nätverk, vilket är bra för deras ekonomiska utveckling. För att enstaka kommuner inte ska tyngas så hårt så bör staten ta det ekonomiska ansvaret den första tiden och utöver basinkomsten även stå för skolpeng med mera.
Internationaliserad arbetsmarknad.
För att nyanlända snabbare ska komma igång i Sverige bör vi underlätta en internationalisering av arbetsmarknaden, så att fler och mer kvalificerade arbetsplatser får andra arbetsspråk än svenska. Den utvecklingen påskyndas av fri bosättning, och bör stärkas ytterligare av en”kompetensinvandring” – ett spår vid sidan om existerande vägar till Sverige, för resurs- och humankapitalstarka personer från våra vanligaste utvandrarländer. Detta gynnar också våra relationer inför framtida handel och diplomati.
Harald Enoksson, Ombud på MP-kongressen
