Norska Stortinget gav rött ljus till regeringens rusreform, där en omdiskuterad del var att avkriminalisera en mindre mängd narkotika. Arild Knutsen, Foreningen for human narkotikapolitikk, är besviken över att förslaget inte godkändes. ”Det här var ytterligare ett hinder på vägen men vi är inte vid vägs ände. Vi kommer att vinna”, säger han.
I våras lade Norges högerliberala regering fram sitt förslag till ny narkotikapolitik, grundad i den statliga utredningen Rusreform – fra straff till hjelp från 2019. I rusreformförslaget betonade regeringen ett fokus på vård och som en del av rusreformen skulle innehav av mindre mängder narkotika; som 10 gram cannabis och 2 gram heroin, kokain eller amfetamin, inte straffas men fortfarande vara otillåten.
Men regeringen lyckades inte samla en majoritet bakom förslaget, som röstades ner i parlamentet den 3 juni.
– I dag ställde sig majoriteten i Stortinget på fel sida av historien. Vi hade en sällsynt möjlighet att gå från straff till hjälp i narkotikapolitiken, men Arbeiderpartiet visade tyvärr sitt sanna jag och röstade emot, tillsammans med Senterpartiet och Fremskrittspartiet. De kommer att fortsätta i gamla fotspår, sade liberala Venstres partiledare Guri Melby i ett uttalande.
”Debatt präglats av missförstånd”
Arild Knutsen, ledare för Foreningen for human narkotikapolitikk och med erfarenhet av missbruk, har under årtionden arbetat för en ny narkotikapolitik.
– Regeringen föreslog en klok, strikt och humaniserad modell där straffuppföljningen skulle ersättas med ett lätt förpliktigande erbjudande om hjälp. Tyvärr var majoriteten i det politiska Norge inte mogen för reformen, säger han.
Inspirationen till rusreformen kommer från Portugal, som 2001 genomförde en avkriminalisering och där personer som påträffas med små mängder illegala droger för eget bruk inte straffas utan kallas till ett obligatoriskt samtal med en avrådningsnämnd. Narkotika är fortfarande olagligt, liksom langning och smuggling.
– Debatten i Norge har tyvärr präglats av missförstånd. Reformen har ansetts för liberal och avkriminalisering har förväxlats med legalisering, det senare har ansetts bagatellisera problemen med droger, säger Arild Knutsen.
Avkriminalisering, som innebär att sluta lagföra människor som påträffas med mindre mängder illegala droger, förväxlas ofta med ett annat begrepp: legalisering, som betyder att göra narkotika lagligt att använda, inneha, köpa, sälja och producera.
AP-ledare emot avkriminalisering
Röster från Stortingets mindre partier; Sosialistisk Venstre, Miljøpartiet de Grønne och Rødt räckte inte för att godkänna reformen. Inför omröstningen sökte regeringen stöd från oppositionen och det socialdemokratiska Arbeiderpartiet, AP, lyfte frågan på sitt landsmöte i april men då röstade en majoritet nej.
Enligt NRK var AP splittrat men partiledaren Jonas Gahr Støre emot en generell avkriminalisering.
– När narkotika är förbjudet tycker jag att det borde få en konsekvens att ha och köpa droger, sa partiledaren i sitt tal på landsmötet, rapporterade norska public service.
– Vi kommer att hjälpa narkomaner som behöver det och vara solidariska med dem som inte befattar sig eller ska befatta sig med droger.
Från partiet föreslogs strafflindring endast för grava missbrukare, något som Arild Knutsen menar inte går att göra verklighet av.
– Det innebär ett brott mot den konstitutionella principen om jämlikhet inför lagen och dessutom är det mycket svårt att se hur de i praktiken ska göra skillnad mellan grupperna. Så AP:s förslag antogs inte heller, och det innebar att straffspåret kvarstår för alla, säger Arild Knutsen.
Resurser för vård och behandling
Den norska nykterhetsrörelsens paraplyorganisation Actis har delvis varit splittrad i synen på avkriminalisering, enligt Drugnews.
– Det finns olika tolkningar om vad avkriminalisering innebär, vi såg det som ett möjligt verktyg, inte ett mål, för att minska skador och drogproblem. Det är bra att vi nu får ett avslut efter långa heta diskussioner i samhället och kan gå vidare. Men frågan är inte död i Norge efter Stortingsbeslutet, utan kan återkomma snart igen, säger Stig Erik Sørheim, internationell talesperson på Actis, till nyhetssajten.
Enligt Actis la rusreformförslaget för stort fokus på svårt beroende personer och för litet på ungdomar. Dessutom sköts inte tillräckligt med resurser till kommuner för samtal med rådgivningskommittéer, behandlingsinsatser och prevention.
Men Arild Knutsen menar att regeringen var öppen för att förhandla om resurser.
– Det är sant att regeringens reform inte fick majoritet, delvis på grund av att den inte inkluderade resurser för vård och behandling. Samtidigt har denna regering förstärkt vård och behandling mer än någon annan tidigare, bland annat har den halverat väntetiden för behandling sedan den tog över 2013.
Vissa lättnader i strafflagstiftning
Även om reformen gavs tummen ner fick ett par förslag om uppmjukningar av narkotikalagen gehör från Stortingets ledamöter. Till exempel beslutades att mindre narkotikabrott ska kunna tas bort från straffregistret efter tre år, om inte brott tillkommit under perioden. En så kallad barmhärtighetsregel införs också. Det innebär att om personer i akuta situationer larmar ambulans och hjälper till inte ska åtalas för användning och mindre innehav.
– Det beslutades också att utreda en straffsänkning. I dag är straffsatsen för användning och innehav för eget bruk, böter och/eller fängelse i upp till 6 månader. Det ska nu utredas om straffsatsen kan sänkas till endast böter, säger Arild Knutsen.
Enligt honom kan både debatten om reformen och besluten påverka polisens ingripande vid brottsmisstanke.
– För det har väckt starka reaktioner att polisen, också på öppen gata, visiterar folk in på kroppen, går igenom mobiltelefoner, gör husrannsakan, tar blodprover och övervakade urinprover i jakten på droger. Detta är mycket integritetskränkande åtgärder och egentligen inte lagligt för en misstanke om ett brott som leder till mindre än sex månaders fängelse.
”Straff förhindrar inte drogande”
Stortinget beslutade även om att det ska finnas tillgång till kriscentertjänst med anställda som har tvärvetenskaplig yrkeskompetens om beroende och våld, krav på specialkompetens på beroende inom barn- och ungdomspsykiatrin samt en eftervårdsreform för att beroende på ett systematiskt sätt ska få hjälp att inte återfalla i missbruk, enligt Arild Knutsen.
– Allt detta är bra, men vi är extremt besvikna över att regeringens narkotikareform inte fick majoritet i Stortinget. Men med den omfattande dokumentation som vi har i dag – en grundlig utredning och nya forskningsrapporter – vet vi att straff inte förhindrar drogande utan leder till stigma, marginalisering och ökad brottslighet, säger han.
