Den syriska regimens metoder utgör enligt många bedömare och experter krigsbrott, rapporterar Syrian Observer. Det handlar om tortyr, utomrättsliga avrättningar och en mängd andra grova brott. Under hela kriget har det förekommit många godtyckliga och påtvingade försvinnanden. De som ”försvinner” godtyckligt är ofta aktivister eller motståndare till regimen på olika sätt, och familjerna lämnas ofta utan några svar om vad som hänt deras anhöriga. Rapporter som släppts under krigets gång har klargjort att det förekommer över 70 olika tortyrformer, den ena grövre och mer medeltida än den andra, i fängelserna. Fängelset Sednaya utanför huvudstaden Damaskus är det mest ökända av alla tortyrfängelser.

Sedan krigets start har mer än 105 000 människor dödats i de syriska fängelserna – varav de allra flesta varit politiska opponenter som inte begått andra brott än att på något sätt protestera eller agera opposition. Siffrorna kommer från det Syriska människorättsobservatoriet, SOHR, vilka också rapporterar om att tiotusentals kroppar av martyrer dött i händerna på säkerhetsapparaten. De flesta har begravts, både individuellt och kollektivt i samma grav, på gravplatsen Tel al-Nasr norr om Homs, på gravplatser söder om Damaskus (i de trakterna ligger även Sednaya) och i provinserna kring Aleppo, Hama och Latakia.

Många anhöriga till godtyckligt fängslade personer utpressas på stora summor pengar, skriver Syrian Observer. Om någon dör informerar den syriska säkerhetsapparaten familjen till den avlidne om vart personens kropp finns begravd – men de identifieras med nummer istället för namn. Säkerhetsstyrkorna ger informationen på villkoret om att de inte ska berätta att den anhöriga dött av tortyr.

Mellan maj 2013 och oktober 2015 dödades hela 83 procent av alla fångar som var under insyn av det iranska revolutionsgardet, Quds, och andra iranska milisgrupper som stöttar al-Assads regim.