Jobbskatteavdraget är lätt att missa. Men i en liten kolumn på deklarationen syns hur mycket av din lön du kan stoppa i fickan
istället för att ge till samhällets gemensamma pott.

Och i statens plånbok märks det. Utgifterna för den sänkta skatten har aldrig varit så höga som nu. Under 2019, som är det senaste uppmätta året, uppgick jobbskatteavdraget nästan till svindlande 127 miljarder.

Skulle den summan delas på alla vuxna i Sverige som någon gång fick ekonomiskt bistånd år 2019, skulle varje person få 42 441 kronor extra i plånboken varje månad, har Syre räknat ut.

Men summan förvånar inte Anders Forslund, professor i nationalekonomi och verksam vid IFAU, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

– Jobbskatteavdraget är dyrt. Det är för att nästan alla får ta del av det, även folk med väldigt höga inkomster, säger han.

Först vid en månadsinkomst på 53 720 kronor börjar jobbskatteavdraget minska, och skattelättnaden upphör helt vid 140 280 kronor i månaden, uppger Skatteverket.

Låginkomsttagare får mindre

Jobbskatteavdraget infördes 2007 av alliansregeringen. Tanken var att fler skulle gå från bidrag till jobb om de fick sänkt skatt när de arbetade. ”Det ska löna sig att arbeta” var mantrat som trummades ut.

Men de som får mest ut av jobbskatteavdraget i rena kronor är inte låginkomsttagare, som kanske oftare behöver söka ekonomiskt stöd. En person som har en månadsinkomst på 10 000 kronor i månaden får runt 950 kronor i jobbskatteavdrag. Det är lägre än den som har en lön på 100 000 kronor i månaden. Hen får ungefär 1 250 kronor i jobbskatteavdrag.

De som tjänar mest på jobbskatteavdraget är de med en lön på runt 32 100–53 720 kronor i månaden. De får över 2 600 kronor extra i plånboken varje månad.

Men många tror ändå att det uppmuntrar folk att ge sig ut på arbetsmarknaden.

– Om man har en väldigt liten inkomst så betyder de extra pengarna en hel del, säger Lisa Laun, docent vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Konsekvensen av jobbskatteavdraget är att personer med a-kassa, sjukpenning och sjukersättning (tidigare kallad förtidspension) betalar högre skatt än de som har lyckats få ett arbete och kan jobba. Men om dessa personer skulle bli mer arbetsföra bara för att de har blivit fattigare än andra är oklart, vilket vi återkommer till strax.

Vad som däremot är säkert är att jobbskatteavdraget har lett till att ojämlikheten har ökat i samhället. Och det i sin tur har bland annat lett till att partier som Sverigedemokraterna fått fler sympatisörer, enligt en studie.

Oklart om jobbskatteavdraget leder till fler jobbar

Tanken var alltså att fler skulle arbeta istället för att gå på bidrag. Men i dag är det oklart om fler faktiskt jobbar på grund av jobbskatteavdraget.

Visserligen arbetade fler efter finanskrisen år 2008 än under 1990-talskrisen. Men det kan förklaras av annat. Till exempel hårdnade reglerna för att få a-kassa och sjukpenning under samma period. Därför går det inte att säga vad grundorsaken är till den högre sysselsättningen.

– I princip alla som arbetar får jobbskatteavdraget. Det finns ingen kontrollgrupp att jämföra med. Slutsatsen är att det tyvärr inte går att säga om jobbskatteavdraget lett till att fler jobbar eller inte. Det finns ingen evidens, säger Lisa Laun, som skrivit en vetenskaplig artikel om att andra länder i Europa har samma problem när det gäller utvärderingar av sina jobbskatteavdrag.

Hon har visserligen själv studerat det dubbla jobbskatteavdraget som personer över 65 år får, och då haft en kontrollgrupp. Studien visar att 65-åringarna som fick dubbla jobbskatteavdrag jobbade mer efter pensionen än de som fick ett lägre jobbskatteavdrag. Men det är oklart om andra åldersgrupper skulle reagera på samma sätt, menar Lisa Laun.

Höginkomsttagare kanske jobbar mindre

Men även om det finns för lite kunskap om effekterna av just jobbskatteavdragen finns annan forskning om marginalskatter, som ger belägg för att jobbskatteavdraget kan ha haft effekt på på människors vilja att arbeta, enligt Anders Forslund.

Marginalskatt är den extra skatt du behöver betala när du börjar tjäna mer pengar. Blir skatten väldigt hög finns risk att du väljer att fortsätta jobba deltid eller struntar i att satsa på karriären eftersom pengarna du får ut efter skatt blir för lite för att det ska kännas värt det.

Det är främst de med lägre inkomster som tycks påverkas av en hög marginalskatt. De med höga inkomster tycks jobba nästan lika mycket oavsett. På samma sätt borde alltså jobbskatteavdraget påverka låginkomsttagare att jobba mer, medan de med höga inkomster inte blir lika påverkade. En del kanske till och med jobbar mindre, eftersom man ändå har tillräckligt med pengar för att klara sig.

Samtidigt anser andra forskare att personer med väldigt höga inkomster kanske visst skulle arbeta mindre om jobbskatteavdraget fasades ut tidigare än i dag, och skulle då leda till lägre eller samma summa skatteintäkter för staten.

– Jag är osäker på om jag tror på det där. Jag skulle personligen tro att effekterna av att ta bort jobbskatteavdraget för de som har höga inkomster borde bli tämligen begränsade, säger Anders Forslund, och syftar bland annat på studier från USA som visar att höginkomsttagare där jobbar ungefär lika mycket oavsett om marginalskatten höjs eller inte.

Låta biståndsmottagare få 42 441 kronor i månaden?

Att ta bort jobbskatteavdraget och istället dela ut pengarna till personer som i dag går på socialtjänstens försörjningsstöd, tycker både Anders Forslund och Lisa Laun vore en dålig idé.

– Det skulle få andra effekter. Vid en statisk bedömning skulle det gå, men det finns långsiktiga effekter på människor beteenden av en sådan förändring, säger Lisa Laun.

Det skulle kunna leda till att en del personer med en lägre lön än 42 000 kronor i månaden slutade jobba och sökte ekonomiskt bistånd i stället, vilket i sin tur skulle leda till minskade intäkter för staten.

– Den ena beteendeeffekten är att statens utgifter för försörjningsstöd skulle öka, den andra att skatteintäkterna minskar när färre arbetar, säger hon.

Huruvida jobbskatteavdraget är bra i sin nuvarande utformning vill hon inte uttala sig om.

– Det är inte min uppgift att recensera utan det är upp till politikerna att fatta beslut om hur man investerar våra gemensamma resurser, säger Lisa Laun.

Läs mer om de ökande inkomstskillnaderna i Sverige:
Så mycket har de rikas inkomster höjts sedan 1990-talet (Syre 29/9-2020)
Att ta från de rikaste skulle inte gynna välfärden (Syre 30/9-2020) 
Så ska ojämlikheterna minska (Syre 1/10-2020)
En toppchefs inkomst motsvarar 184 socialbidrag (Syre 10/2-2021)