Nya riktlinjer om skyddat material på nätet får EU:s infekterade strid om upphovsrätten att vakna igen. ”Risk för massblockering”, varnar kritikerna.
Hur ska tillstånd kunna ges för publicering av upphovsrättsskyddat material på nätet? Och vilka åtgärder ska annars till?
Det hoppas EU-kommissionen kunna reda ut med hjälp av nya riktlinjer för det omdiskuterade direktivet om upphovsrätt på nätet.
”Riktlinjerna om artikel 17 kommer att främja licensmarknaden till förmån för kreatörer och även användare, som kommer att tjäna på utökad rättssäkerhet när de laddar upp sitt innehåll”, säger EU:s inremarknadskommissionär Thierry Breton i ett uttalande.
Riktlinjerna hann dock knappt ens skickas ut på fredagen innan de möttes av besk kritik från nätaktivister.
”Riktlinjerna tillåter rättighetsinnehavare att ’öronmärka’ innehåll som måste blockeras, utan att ta hänsyn till om det är lagligt tillåtet som citat eller parodier. Det underminerar folks yttrandefrihet och kommer att leda till en massblockering av tillåtet innehåll”, varnar tyska tidigare EU-parlamentsledamoten Julia Reda i ett pressmeddelande från rättighetsorganisationen Edri.
EU:s direktiv om upphovsrätten på nätet antogs i juni 2019 efter en lång och uppslitande kamp i ministerrådet och EU-parlamentet. Inte minst var oenigheten stor kring artikel 17 – tidigare känd som artikel 13 – som kritikerna ansåg skulle leda till ett krav på uppladdningsfilter.
Fakta: Striden om upphovsrätten
EU-kommissionen lade i september 2016 fram ett förslag till moderniserade upphovsrättsregler för att anpassa dem till den digitala utveckling som skett sedan tidigare regler infördes från början av 00-talet.
Förslaget blev dock starkt omdiskuterat, inte minst på grund av dess skrivningar om ersättning vid länkning (i förslagets artikel 11, sedan omdöpt till artikel 15) och hur uppladdning av otillåtet material ska stävjas (artikel 13, omdöpt till artikel 17), vilket fick kritikerna att tala om ”länkskatt” och att plattformar kan behöva införa uppladdningsfilter.
I februari 2019 nådde EU-parlamentet och EU:s medlemsländer fram till en kompromiss som formellt godkändes under våren samma år: med 348 röster mot 274 och 36 nedlagda i EU-parlamentet och 19 mot 6 och 3 nedlagda i ministerrådet.
Direktivet antogs i juni 2019 och ska enligt reglerna från och med måndag den 7 juni ha blivit lag i alla medlemsländer.
