Att fler personer än tidigare för första gången fick adhd-läkemedel i fjol var inte oväntat. Det är en fortsättning på en trend som har pågått de senaste 15 åren, visar siffror från Socialstyrelsen.

Men under 2020 var uppgången större än tidigare.

– Ökningen var inte alls oväntad men det verkar som att det var en extra skjuts under pandemin, säger Peter Salmi, utredare vid Socialstyrelsen.

Bra bemanning

Den extra ökningen kan förklaras med att många adhd-utredningar har kunnat göras under pandemiåret.

– Bemanningen har funnits på plats eftersom det har varit en speciell situation utan exempelvis konferenser och annat. Det verkar som att man har haft möjlighet att beta av en del och därför kan man tänka sig att det har ökat lite extra under pandemin, säger han.

I nuläget finns ingen anledning att oroa sig över siffrorna, anser Salmi. Nivåerna är hittills rimliga och inom ramarna för vad som är förväntat utifrån vetenskapliga studier av förekomst av adhd i befolkningen. Och att diagnoserna ökar kan förklaras med ökad kunskap och medvetenhet om adhd.

Fler pojkar

Bland barnen är det ungefär dubbelt så många pojkar som flickor som får diagnosen adhd. Men bland vuxna försvinner den skillnaden mellan könen.

– Man tror att flickor kan vara underdiagnostiserade som barn. De har en lite annan symtombild, där hyperaktiviteten kanske inte är den dominerande, och därför kan de missas ibland. Då kan de få diagnosen senare, säger Peter Salmi.

Läkemedlen anses effektiva, men inledningsvis kan det handla det om stödåtgärder i exempelvis skolan. Ibland räcker det, och man behöver inte gå vidare med en utredning, som kan leda till diagnos. Av de som får en adhd-diagnos är det ungefär 75 procent som får läkemedel.

– Man får se läkemedlen som en del av ett större behandlingsprogram, där läkemedlen har en viktig roll för många, säger Peter Salmi.

Kristin Groth/TT