Gunnel Malm, 73 år, klimat- och miljöengagerad feminist

Jag reparerar allt som går och sliter på kläder och annat tills de ramlar av mig. Det mesta kan man få till ”som nytt” och jag köpte nyligen en begagnad dator från en firma som säljer sådana. Fungerar alldeles utmärkt. Alla borde satsa på att laga och/eller köpa second hand, då skulle vi spara mycket av jordens resurser. Som är våra gemensamma, även om vi i väst inte tror det.

Robin Zachari, 38 år, kanslichef, Skiftet

Jag brukar lämna in min axelväska på lagning hos min skomakare när axelremmen lossnar. Egentligen önskar jag att allt gick att laga så vi använde mindre av jordens resurser. Tyvärr går utvecklingen åt fel håll och det känns som att alla elektronikprodukter mer och mer limmas ihop och inte ens går att ta isär.

Tove Ahlström, 43 år, vd, tankesmedjan Global utmaning

Under 2012 hade jag ett köpfritt år, då jag ställde om min konsumtion från slit och släng till laga och behåll. Jag har en mycket snäll och händig mamma som reparerar min familjs kläder. Ibland blir det både tre och fyra reparationer innan kläderna åker till återvinningen. Jag lämnar skor och svårare plagg till skomakaren. Jag skulle vilja att tekniska prylar som datorer och telefoner gick att uppgradera och laga, så att de höll längre. I dagsläget håller de bara några år, sen blir de för långsamma och klarar inte längre apparna som blir för stora. Jag skulle gärna se en politik som tydligare främjade reparationer och återbruk.

Frida Berry Eklund, 43 år, verksamhetsledare, Våra barns klimat

Tyvärr är jag jättedålig på att själv laga saker. Förutom mat. Det jag skulle vilja se mer av är lokala elektronikreparatörer/återbrukare samt skräddare/sömmerskor som kan fixa trasiga kläder. Tänk om det fanns någon som hämtade upp trasiga saker i ens område en gång i veckan och sedan levererade tillbaka dem veckan efter.

Tobias Petersson, 40 år, omvärldsbevakare, Framtidsjorden

Förändrad konsumtion är ett måste för hållbar framtid! Återbruk, remake och re-use är steg. Men en producerad produkt är en producerad produkt. Vi har normer om att konsumtion är livsviktig för att skapa dig och berätta vem du är. Dessa normer finns även i reuse. Samma statushets. Inte hållbart i längden. Influencers förstärker denna idé. De måste skärpa sig och ta ansvar. Men främst ska politiker mana fram ett nytt system. För vi kan inte köpa klimaträttvisa i en tillväxtsaga som utnyttjar andras ekonomiska underläge.

Siri Maassen, 39 år, ordförande, Jordens vänner

Mitt hem – och min garderob – består till största delen av begagnade saker. Men sådant går ju också sönder. 🙂 Vad jag lagar själv utgår ju främst från vad jag har kunskap till att laga och då är det främst kläder som lappas och sys. Annars blir det till att lämna in på reparation, men det är ju inte ovanligt att själva reparationen och kringkostnaderna uppgår till mer än ett nyinköp skulle göra. Det är verkligen sorgligt. Varför inte införa subventioner för reparationer av saker – ett slags cirkulärt rot? 

Jag skulle vilja kunna få det mesta reparerat! Men det som har kortast livslängd i mitt hem – och gissningsvis i andras också – är många tekniska prylar. Att telefoner, tv-apparater och datorer inte håller längre än de faktiskt gör är ett stort problem. Enklare och smidigare service och reparationer på den typen av utrustning är det främsta jag tänker på. Sen vore det spännande att se ökade möjligheter till återbruk – det vill säga att ge gamla saker ett nytt utseende och/eller funktion. Varför kasta en trämöbel som gjort sitt om materialet i möbeln går att skapa nytt av?

Här finns massor av kreativitet som jag tror man kan släppa lös. Sammanfattningsvis tror jag den avgörande frågan här är att vi måste börja se värdet i materialen. 

Jan Strömdahl, 84 år, ordförande, Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen

Jag underhåller och reparerar själv så långt jag förmår, det är faktiskt både tillfredsställande och klimatsmart. I andra hand lämnar jag till proffs och i tredje hand köper jag nytt, gärna begagnat. Problemet är att alltför många nyare produkter är omöjliga att underhålla och reparera. De är tillverkade för en begränsad brukstid. Ett klassiskt exempel är underhållsfria plast- och aluminiumfönster som ersatt underhållsvänliga träfönster.

Jonas Bane, 33 år, ordförande, Klimatriksdagen

Jag lagar det jag klarar av utan att göra det sämre, det vill säga, de flesta kläder, lampor, möbler, men behöver lämna in småelektronik och mer avancerade klädesuppdrag som kavajfoder och utläggningar. Jag önskar att det fanns mer generella reparationsställen där man kan kunde gå med allt möjligt från elektriska leksaker till glasdetaljer och hårdplastprodukter. Fler återförsäljare borde också satsa på reservdelar till sina prylar som kan beställas via webbshop.

Anna-Carin Hall, 60 år, pressansvarig, Kvinna till kvinna

Jag lagar alla kläder och enklare tekniska prylar, som cyklar, själv. Även allt som handlar om trä går lätt att fixa om man som kvinna lär sig hantera verktyg och inte ropar på en karl hela tiden för att få saker gjorda. Vad jag däremot inte kan – eller får – göra är eljobb (även om jag fuskar där ibland). Vad som skulle behövas är verkstäder där det till rimlig kostnad går att reparera små elapparater och elektronik. Det är galet att det är billigare att köpa sånt nytt än att laga.