Hemlig dataavläsning har hittills använts i 60 ärenden. Framför allt handlar det om grova narkotikabrott och våldsbrott som mord. ”Vi behöver försöka hålla jämna steg med den grova kriminaliteten och hemlig dataavläsning gör skillnad”, säger riksåklagare Petra Lundh.
Hemliga tvångsmedel har pekats ut som avgörande i kampen mot gängvåldet.
Ett drygt år efter det att lagen om hemlig dataavläsning trädde i kraft redovisar Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten hur den använts för regeringen.
– Krypteringen har ökat enormt de sista åren. I stort all kommunikation går i dag krypterad, säger riksåklagare Petra Lundh på en pressträff.
För polisen innebar det att det tidigare var svårt att komma åt information mellan kriminella.
Hemlig dataavläsning (HDA) har under 2020 använts i 60 ärenden, enligt Petra Lundh.
Av redovisningen framgår inte hur många personer som varit föremål för tvångsmedlet. Det beror på att en person kan ha varit misstänkt för flera brott eller förekommer i flera ärenden.
Förhindrat nya brott
Antalet tillstånd som har sökts är betydligt högre än 60. Det beror på att ett tillstånd gäller i max 30 dagar, och att det krävs separata tillstånd för varje mobil, dator eller användarkonto.
Sju av de sextio ärendena avslutades under 2020. Övriga ärenden är fortfarande pågående.
Hittills finns bara en fällande dom där hemlig dataavläsning haft en avgörande roll.
Men enligt polisen har avläsningen haft betydelse även på andra sätt.
– Vi ser ett betydande bättre bevisläge där vi haft HDA, information från HDA har föranlett fler nya förundersökningar och även förhindrat nya brott från att begås, säger Christer Nilsson, polisens utredningschef på Noa.
Han anser att det än så länge är svårt att dra några slutsatser.
– Men under nästa redovisning för 2021 kommer det att vara betydligt fler ärenden som gått till åtal, säger Nilsson.
Ledargestalter
Hemlig dataavläsning har framför allt använts i narkotikaärenden, ärenden om grova våldsbrott men även i sexualbrott och en del annan brottslighet, enligt polisen.
Hittills har man bara fått nej till att använda HDA i ett fall.
Kammaråklagare Sara Nilsson understryker avlyssningens betydelse.
– Det har i princip varit fritt spelrum att ge instruktioner och diskutera brott krypterat, säger hon.
Avlyssningen gör att man nu kan komma åt personer som man annars inte skulle nå.
– Det är ofta till nackdel för personer som har ledande roller. De hanterar inte narkotikan eller utför själva våldsbrotten, säger Sara Nilsson.
Avlyssna chattar
Det är första gången hemlig dataavläsning redovisas.
Tvångsmedlet innebär att myndigheterna i hemlighet får installera spionprogram, så kallade trojaner, eller med andra tekniska hjälpmedel samla på sig information i brottsmisstänktas mobiler och datorer innan den krypteras.
Det kan handla om allt från att granska dokument, registrera position och snappa upp lösenord, till att titta på bilder, avlyssna chattar och samtal samt se vilka hemsidor som besöks.
Fakta: Hemlig dataavläsning
Lagen om hemlig dataavläsning (HDA) trädde i kraft den 1 april 2020 och gäller i fem år. Därefter ska den utvärderas.
Hemlig dataavläsning innebär att myndigheterna i hemlighet får installera mjuk- eller hårdvara i en dator, mobil eller surfplatta för att exempelvis läsa av meddelanden och avlyssna samtal i krypterade appar.
Metoden får användas vid misstanke om brott med minimistraff två års fängelse.
Det kan också handla om att aktivera mikrofonen eller kameran i en utrustning och på så sätt hämta in tal och rörliga bilder. Då krävs misstanke om brott med minimistraff fyra års fängelse.
Polisen, tullen, Säpo och Ekobrottsmyndigheten får använda metoden.
Den hemliga dataavläsningen får användas i vissa förundersökningar, i underrättelsesyfte och vid särskild utlänningskontroll.
Tillstånd för hemlig dataavläsning ska ges av domstol.
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden utövar tillsyn.
Källa: Regeringen
