Beslutet kommer efter ett fyra timmar långt styrelsemöte under tisdagen och innebär att EKN slutgiltigt drar tillbaka sina garantiofferter.

– Det var ett enigt styrelsebeslut, konstaterar generaldirektör Anna-Karin Jatko.

Den utredning som EKN har genomfört av projekten och den information som den belarusiska oppositionen delgivit myndigheten pekar på en allvarlig och försämrad situation i Belarus, säger Jatko.

– Det är uppenbart att vi har kommit till vägs ände, det finns inga förutsättningar att ställa ut garantier för de här projekten.

Sälja gasturbiner

Den aktuella affären som EKN erbjudit krediter till involverar industriföretaget Siemens i Finspång som under 2019 ville sälja gasturbiner till de statliga belarusiska energibolagen Minskenergo och Brestenergo.

Den 26 augusti 2020 beslutade därför Exportkreditnämnden om att erbjuda så kallade kreditgarantier, ett slags försäkring om betalning, i affären på två miljarder kronor, enligt TV4:s Kalla fakta. Garantierna omfattades av villkor om krav på mänskliga rättigheter.

Samtidigt pågick protester i Belarus mot det nyss genomförda och misstänkt riggade presidentvalet. Politiker och oliktänkande fängslades och vittnesmål gjorde gällande att tortyr förekom i fängelserna. Sverige frös samtidigt bistånd till statliga aktörer i landet och statsminister Stefan Löfven (S) talade om sanktioner.

Belarusisk opposition

EKN uppger att man i mars 2021 fick ny, allvarlig information från belarusisk opposition om brister i arbetsmiljö och klagomålsmekanismer, samt inskränkningar av fria fackföreningar och trakasserier av arbetare. EKN kände till de allvarliga kränkningarna i landet men inte på det sätt som maktapparaten använder statliga bolag.

– I augusti hade vi fortfarande en förhoppning om att med tydliga villkor så skulle det vara möjligt att ställa ut garantier. Det är inte längre fallet med den utveckling som har varit, säger Anna-Karin Jatko.

Garantierna stoppades och myndigheten beslutade att göra en förnyad analys av affären tillsammans med den långivande banken.

Den åtta personer tunga styrelsen har nu, baserat på den analysen, kommit fram till att beslutet i augusti aldrig borde ha fattats.

– Vi underskattade riskerna med hur händelserna i landet skulle påverka de här projekten.

– Finns det lärdomar? Ja. När uppdraget är att ta risk är man beroende av att kunna förutse händelseutvecklingen och få information, säger Anna-Karin Jatko.

Det saknas enligt myndigheten förutsättningar för att projekten i Belarus ska kunna leva upp till kraven på mänskliga rättigheter i enlighet med internationella regelverk.

Reserverade sig

När EKN:s styrelse utfärdade garantiofferterna reserverade sig Camilla Mellander, departementsråd och enhetschef på utrikesdepartementet samt ledamot i styrelsen. Hon hänvisade till den ”allvarliga utvecklingen i landet med repression och godtyckliga arresteringar”, enligt utrikesminister Ann Linde (S).

I juli 2020, en månad före beslutet, publicerade EKN information om att frågan skulle upp i styrelsen, i syfte att få synpunkter från andra intressenter om riskerna.

Anna-Karin Jatko säger att myndigheten nu ser över hur informationsinhämtning bättre kan identifiera situationen i högriskländer.

– Vi visste att det var en hög risk men risken är nu ohållbar.

– Vi ska analysera de processer som vi har och det handlar om alla de olika steg som tas vad gäller villkor och hur vi går igenom och följer situationen.

Vad ser du för möjligheter att utfärda garantier till landet i dag?

Jag kan tydligt se och bekräfta att vi är stängda för att ta risk i statlig eller annan offentlig verksamhet i Belarus, säger Anna-Karin Jatko.