Utsätts kvinnor för mer näthat än män? Hur pratar användare om kvinnor i digitala miljöer? De frågorna vill jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP) få svar på genom en analys som Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, fått uppdraget att genomföra.

– Jag förväntar mig att vi ska få en bild av hur hatet ter sig, vilken typ av memes eller narrativ det är som kommer tillbaka, säger hon.

Förutom att titta på könsperspektivet och maktrelationen mellan kvinnor och män i samtalen på nätet, ska analysen ha ett intersektionellt perspektiv. Kvinnor är inte en homogen grupp, enligt Stenevi.

– Hur utsätts muslimska kvinnor, judiska kvinnor eller afrosvenska kvinnor? Finns det större utsatthet bland dem än i andra grupper och även i jämförelse med män? Det är ett sätt att få mer kunskap för att göra rätt åtgärder, säger jämställdhetsministern.

Hon menar att det sociala livet i den digitala världen fortfarande är nytt – Facebook kom till Sverige 2007 och smarta telefoner 2008 – och att arbetet mot brott främst sker i den fysiska världen.

– Ur lagstiftningssynpunkt så är det en kortare tid. Vi har ett stort behov av att komma ikapp där regelverk och lagstiftning inte hunnit med. Vilka åtgärder som kan bli aktuella beror på vad analysen visar, säger Märta Stenevi. Hon nämner arbetet mot sexualbrott på nätet, ansvar för och bedömningar av övergrepp som barn utsätts för på nätet i dag och att lagstiftningen behöver värderas utifrån hur människor beter sig i den digitala världen.

Den färdiga rapporten ska lämnas till regeringen 20 december 2021.