Hon stod upp mot Donald Trumps falska påståenden om ett riggat val. Nu tyder mycket på att Liz Cheney petas från sin post som Republikanernas tredje mäktigaste i representanthuset. Voteringen handlar inte bara om hennes framtid, utan även partiets.
Wyomingrepublikanen Cheney har upprepade gånger attackerat expresident Trump för ”den stora lögn” som han har spridit om valfusk vid presidentvalet i november.
Republikanerna är nu vid en vändpunkt – antingen accepterar eller avvisar man Donald Trumps lögner, skrev Cheney i en skarp debattartikel i tidningen The Washington Post i förra veckan.
”Vi måste vara modiga nog att försvara de grundläggande principer som stödjer och skyddar vår frihet och vår demokratiska process. Jag tänker göra det, oavsett vad de kortsiktiga politiska konsekvenserna blir”, skrev hon
Votering planerad
Nu har sanningens timme kommit för juristen Cheney, som suttit i representanthuset sedan 2017 och genom sin roll som gruppledare är kongressens mäktigaste republikanska kvinna. På onsdag eftermiddag svensk tid möts partigruppen och då planeras en votering om Cheneys ordförandeskap, skriver minoritetsledare Kevin McCarthy i ett brev enligt tidningen USA Today.
Som främsta skäl anger han partiets ambitioner att ta tillbaka majoriteten i representanthuset vid nästa års kongressval. Interna konflikter måste lösas så att de inte tar kraft från detta, enligt McCarthy.
Svårsmält kritik
Liz Cheney är en av bara tio partikamrater i kammaren som röstade för att Trump skulle ställas inför riksrätt för uppvigling efter den dödliga attacken mot Kapitolium den 6 januari.
Det kostade på. Cheney ställdes inför en form av förtroendeomröstning redan i februari. Den klarade hon enkelt med röstsiffrorna 145–61. Men därefter har partikamraterna funnit hennes fortsatt svidande kritik mot expresidenten allt svårare att smälta.
Så sent som på tisdagen skällde hon ut sina partikamrater för att de inte stått upp mot Trump.
– Att förbli tyst och ignorera lögnen stärker lögnaren. Jag kommer inte att delta i det, sade Cheney i representanthuset på tisdagskvällen, enligt Reuters.
– Jag kommer inte att luta mig tillbaka och se på medan andra leder vårt parti på en väg som överger rättsstatsprincipen och ansluter i den tidigare presidentens korståg för att undergräva vår demokrati, fortsatte hon.
Donald Trump har fortfarande ett mycket starkt grepp om Republikanerna. Han är populär bland väljare och har framställt sig själv som ett slags kungamakare inför nästa års val. Många kongressledamöter är rädda för att stöta sig med honom.
Trump själv har kallat Cheney för en ”krigshetsare”.
I Trumps händer
Röstar partigruppen för att peta Cheney från ledarplatsen påverkar det inte bara hennes framtid och möjligheter till omval 2022. Det är även ett tydligt tecken på att Republikanerna verkligen är Donald Trumps parti.
54-åriga Cheney, som är dotter till den tidigare vicepresidenten Dick Cheney och som jobbade på utrikesdepartementet under George W Bushs tid, tillhör en annan falang av partiet. Bush, hans tidigare utrikesminister Colin Powell och senatorn och tidigare presidentkandidaten Mitt Romney finns bland hennes meningsfränder. De är alla mer mittenorienterade och har tagit avstånd från ”trumpismen”.
Stefanik ny ledare?
Realpolitiskt anses Liz Cheney dock vara mer principfast konservativ än den 36-åriga New York-republikanen Elise Stefanik, som av allt att döma kommer att ersätta henne. Såväl Kevin McCarthy som kammarens näst högste ledare, partipiskan Steve Scalia, står bakom hennes kandidatur.
Harvardutbildade statsvetaren Stefanik har varit representanthusledamot i sex år och var ursprungligen en mittenorienterad politiker som 2017 röstade emot Donald Trumps skattesänkningar och senare stödde ett lagförslag som förbjöd diskriminering på grund av sexuell läggning.
Men de senaste åren har hon vänt, möjligen efter att ha sett hur stort inflytande Trump har över republikaner i hennes hemdistrikt i norra New York. Under den första riksrätten (som handlade om huruvida den dåvarande presidenten pressat Ukrainas styre för egen politisk vinning) försvarade hon helhjärtat Trump, vilket fick honom att dubba henne till en ”ny republikansk stjärna”.
Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress
• Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nästa president.
• I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte som han höll på temat ”Rädda Amerika”. Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: ”Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre”, sade den dåvarande presidenten.
• De gjorde som han sa. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. • Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.
• Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.
• En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter det att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga någon med skuld i ett riksrättsärende.
