Valet till det skotska parlamentet Holyrood hölls i torsdags, men resultaten räknas ännu in på lördagskvällen. SNP är återigen den stora vinnaren, enligt BBC:s prognos vid 18-tiden svensk tid. Men de 63 mandat som partiet beräknas få är två för få för en egen majoritet.

SNP-ledaren, Skottlands regionala regeringschef Nicola Sturgeon, är ändå segerviss och anser att det står bortom allt tvivel att det finns underlag för en ny ansats mot skotsk självständighet.

I en demokrati bör utgångspunkten vara att en vald majoritet uppfyller de löften den gett folket, säger hon i en intervju med BBC, och fortsätter i ett stridsrop mot London:

– Till den Westminster-politiker som försöker stå i vägen för det kan jag säga två saker: För det första söker du inte bara bråk med SNP, du söker bråk med det skotska folkets demokratiska önskan. För det andra kommer du inte att lyckas.

Får sträcka ut hand

Närmast till hands för att SNP ska kunna säkra en självständighetsivrande majoritet är att söka stöd hos miljöpartiet SGP. Under pågående räkning har de tillsammans säkrat allra minst 66 mandat.

Rösträkningen följs med spänd förväntan på 10 Downing Street i London där premiärminister Boris Johnson bestämt motsätter sig en ny folkomröstning. Argumentet är att skottarna fick en chans att säga sitt 2014, då en majoritet sade nej till att bryta sig loss. Johnson har återkommande beskrivit det som en fråga som ställs endast en gång varje generation.

– Jag tycker att en folkomröstning under nuvarande omständigheter vore oansvarigt och hänsynslöst, säger Johnson i en intervju med The Daily Telegraph.

– Jag tror inte att detta på något vis är rätt tid för mer konstitutionellt krångel, för att prata om att slita itu vårt land, när folk i själva verket vill låta vår ekonomi läka och studsa tillbaka, framåt, tillsammans.
Förespråkare för en ny omröstning menar dock att förutsättningarna har förändrats i och med brexit, där 62 procent av skottarna röstade för att stanna i EU.

Lyckades inte välta

SNP hade hoppats på att sno åt sig flera mandat från kretsar som traditionellt röstar på Konservativa partiet, men lyckas bara i några fall.

I slutänden är det inte många mandat som byter färg över huvud taget, trots de senaste årens stora omvälvningar.

Skottarna lägger totalt två röster och SNP vann klart flest enmansvalkretsar, där kandidaten med flest röster tar hem allt. När det gäller rösterna i flermansvalkretsar är läget dock ett annat och där hamnar SNP på efterkälken. Tanken med det delvis proportionerliga systemet är att enskilda partier inte ska få för stor makt i Holyrood.

Om skottarna samlar sig för en ännu en gång försöka bryta sig ur den 314 år gamla unionen med England lär det börja med en juridisk strid. Den brittiska regeringen förbehåller sig rätten att avgöra om en folkomröstning får hållas eller inte, samtidigt som man från SNP-håll sagt att man är redo att sparka igång processen när man har mandat för det och pandemin är över.

De senaste opinionsmätningarna visar att skottarna är kluvna i frågan – de som vill lämna Storbritannien och de som vill vara kvar tycks vara ungefär lika många i dagsläget.