Det är en varm söndag i Huntington Beach i södra Kalifornien, ett känt fäste för rasistiska Ku Klux Klan (KKK). En vecka tidigare har en White lives matter-demonstration tillkännagetts och nu är det dags.

Några hundra motdemonstranter, bland dem Black lives matter och bekymrade lokalinvånare har samlats vid strandpiren. ”Inget hat i min stat” och ”Kicka ut KKK från Kalifornien” går att läsa på plakaten. Polis bevakar från hästrygg och helikoptrar surrar i luften.

Men förhållandevis få vitmaktanhängare har hörsammat flygbladens uppmuntran att ”säga nej till kulturellt folkmord”. De som är där gömmer sig i folkmassan och skriker rasistiska glåpord innan de smiter iväg. En man är klädd i fornnordiska symboler och säger till TT att han anser att det är Black lives matter – inte hans egna kretsar – som är rasister.

– Om de var riktiga antirasister skulle de kalla det ”All lives matter”.

Mindre synliga

Manifestationen blir ingen framgång för högerextremisterna. Det kan finnas flera skäl till det, men ett är att många av den breda och brokiga rörelsens tongivande figurer i nuläget håller låg profil och undviker sådana tillställningar.

– De är lite mindre synliga just nu, för de vet att rättsväsendet har ögonen på dem efter stormningen av Kapitolium. Men det betyder inte att deras ideologi förändrats eller att retoriken är mindre giftig, säger Arie Perliger, expert på extremhögern och professor vid University of Massachusetts Lowell.

Hans bedömning delas av andra sakkunniga TT varit i kontakt med samt medborgarrättsorganisationen Southern Poverty Law Center (SPLC), som övervakar hatgrupper. En allmän uppfattning är att hatgrupperna, i synnerhet vitmaktorganisationerna, ligger på historiskt hög nivå och att dess företrädare stärkts av Donald Trumps tid i Vita huset.

Trumps hårda migrationspolitik, det inreseförbud han tidigt införde för människor från i huvudsak muslimska länder samt hans ovilja att fördöma vissa extrema grupper på högerkanten anses ha underblåst sådana åsikter.

– Trump gav vitmaktanhängarna legitimitet och synlighet. I honom såg de en ledare som äntligen utmanade liberalismen och satte ord på det de kände, konstaterar Perliger.

Nya former

Men i det pandemidrabbade USA har vissa grupper sökt nya sätt att organisera sig på – många möts nu digitalt på den så kallade ”dark web” eller kommunicerar via krypterade internettjänster som Parlour och Telegram. Det gör dem svårare att övervaka, i SPLC:s färska årsrapport räknas till färre formella hatgrupper i fjol än året innan. Men minskningen ska inte tolkas som att utbredningen av hatiska och fanatiska åsikter avtar, understryker organisationen.

– Numera kan extremister gå med i en Facebookgrupp eller vissa Telegramkanaler och få samma känsla av att vara med i en grupp eller en rörelse som när de förr i tiden anslöt sig till en mer formell struktur, säger Cassie Miller, senor analytiker vid SPLC, till tv-kanalen ABC.

Försöker rekrytera

Hur hanterar då så kallade vita nationalister maktskiftet i Vita huset och eftermälet av den dödliga stormningen av kongressbyggnaden Kapitolium den 6 januari?

Det beror naturligtvis på vem man frågar. Folkmassan som hörsammade Trumps uppmaning att ”fajtas av helvete” för att Joe Biden inte skulle godkännas som ny president var brokig och det är den amerikanska extremhögern också. Där finns antisemitiska, islamofobiska, kvinnofientliga, kristna miliser och öppet rasistiska grupper. Många försvarar rätten att bära vapen och ett stort antal har teorier om vit identitet och vit överhöghet som Proud Boys, som blev allmänt kända genom attacken.

Vid den högerextrema demonstrationen i Huntington Beach finns personer som anser att dagens samhälle är förfallet och sådana som förnekar att övervåld mot svarta förekommer inom rättsväsendet.

– Jag vill inte låta som en idiot för jag har inte gjort research men vita blir skjutna av polisen hela tiden. Min farbror blev mördad av en polis och han är vit, säger en deltagare.

John Horgan, ansedd expert på terrorpsykologi och professor vid Georgia State University, säger att det finns personer som deltog i kongressattacken som nu har panik och självmordstankar, eftersom konsekvenserna börjar sjunka in. Andra är arga och motiverade, de ser det som att de ”prövas” i sin övertygelse. Många grupper, bland dem Proud Boys, Oath Keepers och Bogaloorörelsen, ser gyllene möjligheter att rekrytera nya medlemmar.

– Bogaloo Boys, som hävdar att ett andra inbördeskrig står för dörren, är särskilt aktiva nu. De rider även på debatten om polisskjutningar mot svarta, konstaterar Horgan.

Vad är målet?

Som med många extremistgrupper är det dock svårt att utkristallisera vilket samhälle Bogaloorörelsen säger sig kämpa för. Arie Perliger säger att många av USA:s högerextrema fantiserar om ett land för enbart vita och kristna. Många vill begränsa ”monstret” till statsapparat och det globala inflytandet över USA.

– Kulturell och ekonomisk ångest samt konspirationsteorier bidrar till att motivera dem, säger han.

– De ser den demografiska förändringen, för två år sedan föddes det för första gången fler minoritetsbarn än vita barn i USA. Och de känner sig hotade av invandrare, i synnerhet asiater och spansktalande, på arbetsmarknaden.

Vid protesten i Huntington Beach är det många som inte verkar känna igen sig i dagens USA.

– George Washington och alla våra förfäder skulle med dagens värderingar ses som fanatiska rasister och religiösa extremister, påstår en man i solglasögon som inte vill uppge sitt namn.

– Men det var de som grundade vårt land och jag står bakom dem. Jag ser på degraderingen av vårt samhälle och jag tänker inte följa strömmen. Jag tror på vad mina förfäder slogs och dog för, fortsätter han.

Han börjar prata om rasistiska Ku Klux Klans grundare Nathan Bedford Forrest, men blir överröstad av motdemonstranter som skriker ”Åt helvete med klanen!” och ”Svartas liv räknas här”.

Motdemonstranter börjar omringa White lives matter-demonstranterna och motar iväg dem från strandpromenaden. De blir ivägjagade och söker skydd på en närliggande polisstation. Motdemonstranterna samlas utanför och skriker ”nazister som skyddar nazister” och ”bränn ned polishuset”.

Växer i motvind

Med attacken mot Kapitolium och manifestationen i Huntington Beach i ryggen – vad väntar den närmaste tiden? Det är välkänt att extremistgrupper mobiliserar när de upplever att deras världsbild är hotad. Hatgruppen Ku Klux Klan såg ett stort inflöde av medlemmar 1965, efter att den ärkekonservativa presidentkandidaten Barry Goldwater förlorat mot demokraten Lyndon Johnson. Och hatgrupperna ökade 2008, då Barack Obama valdes till USA:s första svarta president.

Att president Joe Biden i sitt installationstal lovade att bemöta och bekämpa stegringen av politisk extremism, vitmaktgrupper och inhemsk terrorism, kan således sporra vissa extremistgrupper. Men i nuläget lär de fortsätta att hålla en förhållandevis låg fysisk profil och noga följa Donald Trumps agerande inför nästa års mellanårsval.

– Jag hyser inget tvivel om att de blir mer aktiva när de inte har rättsväsendets ögon på sig i lika hög grad. I USA räcker det med en framgångsrik attack för att chocka systemet, säger Perliger.