Den genomsnittlige Göteborgaren sitter 66 timmar varje år i bilköer. Det tog Göteborgaren Otto Båth fasta på när han i veckan sittstrejkade i en bil under 66 timmar. Syre ställde sex snabba frågor till honom.
Hej! Varför sittstrejkade du?
– Det stora övergripande målet är att få till ett samhälle gjort för människor och inte bilar, där det är lättare att ta sig runt och det finns mer fri yta för människor att röra sig på. Att allt inte kretsar kring bilismen.
Hade du några konkreta krav du ville lyfta fram?
– Nej. Inga konkreta krav. Jag ville få till en framåtrörelse i utvecklingen. Hur kan vi på ett gemensamt sätt röra oss framåt? Jag tror inte på att ställa bilister mot cyklister eller fotgängare mot cyklister. Vi måste ha förståelse för att ibland måste folk åka bil och vissa kanske inte klarar sig utan bil. Men ibland kanske man kan välja ett annat alternativ, och inte förflytta 1,5 ton stål bara för att komma till mataffären.
Vad har du fått för gehör?
– Ja, det kom ju lite folk till mig och samtalade. Bland annat västtrafiks vd Lars Backström, Johan Trouvé, VD Västsvenska Handelskammaren och antropologen Viktoria Walldin. Det är kul att se att det finns en vilja från aktörer att komma framåt, såväl offentliga som privata. Det var intressant att lyssna på Viktoria Wallin som är antropolog och pratade om vikten av att folk kan mötas mellan stadsdelar, att det påverkar integrationen i staden om man smidigt och enkelt kan röra sig mellan stadsdelar.
Är du nöjd med strejken?
– Nöjd på det sättet att det blev ett samtal om det. Kanske kan jag få nån människa att välja bort en och annan bilresa. Personligen kan jag säga att det var fruktansvärt jobbigt att sitta 66 timmar i en bil. Många har reagerat och tycker jag är galen. Men sen funderade jag över detta. Varenda bilist gör ju detta varje år. Det är tid som man skulle kunna spendera på annat, genom tid med nära och kära, att vara ute i naturen eller att vara på jobbet och vara produktiv om man vill räkna på kostnaderna.
Hur gick det att sova i bilen?
– Det var riktigt jobbigt den första natten. Men den andra natten slocknade jag utmattad. Jag försökte bädda in mig i baksätet med sovsäckar. Men en sak som många frågat är hur det gått med toabesök. Och jag tillät mig själv att gå på toa. Så fort jag behövde.
Berätta om dig själv: varför är den här frågan viktig för dig?
– Jag vill se en stad byggd för människor och inte för bilar. För mig blir det tydligt när jag tittar utanför mitt fönster, där det finns en vägkorsning där det alltid finns omkring 40 bilar med dieselmotorerna på. Jag bor ganska centralt, så de flesta här kanske inte behöver åka bil in till stan.
– Vi behöver hantera miljön och jag tror många vill göra hållbara val när det går. Men det ska vara möjligt och lätt. Det är svårt att ändra beteenden så man kan behöva en knuff i rätt riktning. Men tänk vad mycket man kan göra på de 66 timmarna. Jag är filmstudent och utnyttjade tiden till att skriva ett manus, om envisa män.
– Det var så det började också, när jag funderade på hur man kan gestalta det här och få folk att tänka till lite genom att visa hur länge man sitter i bilkö, alltså i kö, inte bara i bilen.
