Varje år bjuder SNS in forskare till att bilda ett konjukturråd där de får analysera hur samhällsekonomin fungerar över tid, utifrån vissa specifika frågor. I år var temat digitalisering och i den gjorde Robin Teigland, professor i digitalisering vid Chalmers, en framtidsspaning över hur Sverige kan se ut om 20 år.

– Poängen är inte att förutsäga något, utan att göra en tankenanalys som drar ut på gränserna för vad som kan hända i framtiden. För två år sedan skulle till exempel du och jag ha setts i ett fysiskt möte. Det var få som kunde förutspå den här pandemin, säger hon när Syre intervjuar henne över Zoom.

Analysen bygger på det som inom digitaliseringen känns mest osäkert att förutspå. Det handlar dels om teknikutvecklingen. Hur digitaliserad kan samhället bli? Kommer vi kunna leva i virtuella världar i framtiden eller blir det ungefär som i dag? En annan parameter är hur samarbetet i världen kommer att se ut framöver. Ser vi ett ökat samarbete mellan länderna eller mer protektionism? Genom att kombinera dessa två faktorer på olika sätt ges fyra olika scenarier. Två av dessa är mer dystopiska.

Kina och robotar tar över

I den ena scenariet har Kina blivit en stormakt, och deras digitala valuta har ersatt dollarn. En orsak är att techföretaget Alibaba (som finns i dag) har fått närmast monopolställning på världsmarknaden. Genom att människor delar med sig av sin personliga information när de söker på nätet kan företaget förutspå vad du kommer behöva redan innan du har köpt det.

– Så fungerar det redan i dag. Till exempel fick en pappa hem reklam för blöjor, trots att hans dotter var 16 år. Han gick till sin butik och klagade. Men en tid senare återkom han och bad om ursäkt, för det hade visat sig att hon var gravid. Företaget hade fått reda på det innan pappan, utefter vilka sökningar dottern hade gjort på nätet, säger Robin Teigland, som tycker att det är lite av ett integritetsproblem.

I denna värld har digitaliseringen inte utvecklats så mycket som många hoppats på. Men artificiell intelligens, AI, finns, och även robotar. Det har lett till att lönerna har sänkts. Dessutom är det globala samarbetet starkt, vilket har lett till att många jobbar digitalt på den globala arbetsmarknaden och andelen gig-jobbare har ökat.

– Det har lett till ett fåtal personer med väldigt höga inkomster, och att resten har låga inkomster, säger Robin Teigland.

Sverige är isolerat både digitalt och i världshandeln

Ännu värre dystopi finns i det framtidsscenario som benämns som Sverige i vilda västern. Där har ökande polarisering, klimatkatastrofer, massiv migration och flera pandemier lett till protektionism och handelshinder över hela världen. Pirater och terrorism gör internationell handel farligt. Kina har köpt upp stora delar av Afrika och Asien vilket gör det svårt för Europa och USA att få tag på råvaror.

Samtidigt har digitaliseringen inte gått så långt som många hade hoppats på, utan snarare fått en backlash och internet finns bara lokalt.

Allt detta leder till en djup lågkonjunktur. Många förlorar jobben. Klimatkrisen gör det svårare att bo på landet så allt fler beger sig till storstäderna. Där försöker de försörja sig på olika påhugg, på byteshandel eller att reparera saker eftersom det råder materialbrist. Vissa åker runt i små skåpbilar där de har sin frisörsalong, bilmeck, rörmokare eller levererar mat. Samtidigt blomstrar lokala icke-vinstdrivande plattformar för delningsekonomi och webbplatser där individer byter och skänker bort begagnade varor.

Miljövänliga lokalsamhällen isolerade från omvärlden

I båda de ovanstående exemplen är klimatkrisen ett pågående problem. Men i scenariot Hem till gården, är klimatfrågan redan löst. Det är också ett mer positivt scenario. Här har människorna kunnat flytta ut på landet, delvis tack vare att digitaliseringen blommat.

”Inspirerade av antroposofer och ReGen villages började individer i hela landet etablera samhällen som drivs på deltid av individer som utför flera uppgifter för att underlätta samhällets självförsörjningsmål”, står det i rapporten.

Det finns 4D-skrivare, robotar, blockkedjor, smarta material och förnybar energi. Prylar i hemmet såsom kylskåp och lampor, är kopplade till internet och kan kommunicera mellan varandra. Samma sak gäller maskiner i industrierna. Det har lett till helt nya system som ger en hållbar miljö. Dessutom lyckas människor bli självförsörjande när det gäller mat, energi, hälsa, konsumtionsvaror och bostäder.

En bidragande orsak är den cirkulära ekonomin. Varor designas för att hålla länge, och när de väl gått sönder kan de lätt återvinnas till att skapa nya produkter utan att särskilt mycket energi går förlorat. Saker kan malas ned och sedan byggas upp igen via 3D eller 4D-skrivare.

– Vi har redan den tekniken och i USA finns tankar på att skapa mobila mikrofabriker. Det enda du behöver är en lastbil och en 3D-skivare, säger Robin Teigland.

Självförsörjningen har underlättats av att Sverige har gjort framsteg inom återvinning, materialteknik och 3D och 4D-utskrifter. Dessutom delar människor saker med varandra via sociala delningsplattformar.

Samtidigt har Sverige byggt höga murar, och isolerat sig från omvärlden som blivit allt mer protektionistisk.

Allt färre är anställda i företag utan jobbar istället som frilansare. Det bidrar till att skatteunderlaget minskar och de lokala samhällena blir tvungna att sköta sina välfärdstjänster själva. Även regleringarna från staten minskar. I stället styrs mycket via sociala normer i lokalsamhället.

– Det kan spåra ut om man tänker sig hur det kan bli i sekter. Men så länge folk har sådant som uppfyller deras behov kan risken vara liten, säger Robin Teigland.

Ett helt öppet samhälle

Det sista scenariot är det mest optimistiska. I det är samhället både väldigt digitaliserat och globalt fungerar samarbetet på topp. Den kunskapsdelning som då uppstår har kunnat lösa globala utmaningar som pandemier, spridning av invasiva arter och klimatkrisen. Fattigdomen är också utrotad.

– Alla har blivit högutbildade eftersom du har tillgång till all information och alla möjliga utbildningar virtuellt och på nätet, säger Robin Teigland.

Lokalsamhällen har etablerats över hela jorden, i haven på övergivna oljeplattformar och till och med i rymden. Servicerobotar är vanliga i Sverige. De tar hand om många uppgifter inom detaljhandel, städning, hemsjukvård, jordbruk på höjden, lager, sjukhus och hemleverans. Människor kan flyga till olika länder med klimatsmarta vätgasflyg som är gjorda av 3D-skrivare. Många lever som nomader och de flesta traditionella jobben har försvunnit, i stället jobbar människor som småföretagare, entreprenörer eller ägnar sig åt sina hobbys. Bankerna finns inte längre, utan människor använder sig av kryptovalutor för att finansiera sina projekt.

Energin som behövs till allt detta får de genom att solpaneler har placerats i rymden, och dessa ger energi till jorden.

– Jag har förstått att NASA håller på med ett sådant projekt just nu. Fungerar det så kanske vi kan lösa hela jordens energiförbrukning, säger Robin Teigland.

Många klimataktivister anser att vi främst måste dra ned på användningen av jorden resurser. De menar att tekniken inte kan lösa klimatkrisen, men det gör du?

– Ja, vi vet inte vad som finns under ytan. Bara för att vi har energiproblem i dag, så behöver vi inte ha det i framtiden. Jag tror att klimatkrisen kan lösas med hjälp av teknik, samarbete och kunskapsdelning, säger Robin Teigland.