Antalet sumatranoshörningar har minskat dramatiskt de senaste decennierna. I dag finns bara omkring 80 individer kvar i världen och enbart runt 30 av dem bedöms vara könsmogna. Det har därför befarats att arten hotas av inavel, men nu ger en en studie vid Centrum för paleogenetik i Stockholm hopp om noshörningarnas genetiska mångfald.

Genom att analysera blodprover har forskarna kartlagt arvsmassan från 21 noshörningar. 16 av dem tillhör de nuvarande populationerna på Borneo, Sumatra, och den nyligen utdöda populationen på malaysiska halvön. Fem prover var från noshörningar som levde på Borneo och malaysiska halvön för cirka 100 år sedan.

– Vi fann att de två populationerna hade mycket högre genetisk mångfald och lägre inavelsgrad än väntat. Det var en överraskande och glädjande nyhet, säger Johanna von Seth, doktorand vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Hon är en av två huvudförfattare till studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Ett varnande exempel

Risken för inavel är dock fortfarande en framtida fara. Jämförelsen med de utdöda noshörningarna på malaysiska halvön visar att de hade inavelsproblem innan de dog ut.

– Det här är ett varnande exempel på vad som kan hända med populationerna på Borneo och Sumatra om de inte börjar öka igen.

"Inte kört"

De största hoten mot sumatranoshörningen, som är världens minsta noshörning, är dock än så länge regnskogsskövling och tjuvjakt. Forskarna hoppas nu på att de som arbetar med bevarandet av arten ska inse att den genetiska mångfalden kan gå att rädda.

– Det är inte kört. Om man kan komma åt de icke-genetiska faktorerna som hotar dess överlevnad så har man en relativt god chans att hjälpa arten att fortsätta leva.