I länsstyrelsernas uppdrag ingår att utföra regelbundna planerade kontroller hos djurhållare, framförallt lantbrukare, för att se till att de följer bestämmelserna i djurskyddslagen. Därtill tillkommer även oplanerade besök efter anmälningar om brister i djurhållning. Men under pandemiåret 2020 minskade antalet fysiska kontrollbesök med hela 12 procent jämfört med året innan och en större andel av kontrollverksamheten hanterades istället administrativt. Det visar en ny rapport från Jordbruksverket, där kontrollmyndigheternas arbete under 2020 redovisas.

– Resultaten visar att pandemin har påverkat länsstyrelsernas kontrollarbete. Påverkan har skett på olika sätt och i varierande grad. Merparten av länen har svarat att de har gjort färre fysiska kontroller under 2020 jämfört med tidigare år, säger Alexandre Barchiesi på Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

Linda Björklund, sakkunnig etolog på djurrättsorganisationen Djurens rätt, ser allvarligt på rapporten. Enligt henne var antalet kontroller redan innan nedgången i fjol, alldeles för få.

– Ett mål för länsstyrelsernas djurskyddskontroll är att minst 10 procent av gårdarna med livsmedelsproducerande djur ska kontrolleras varje år. Under 2019 blev det genomsnittliga resultatet 7,9 procent och 2020 var resultatet 6,2 procent. Att resurserna är så begränsade att gårdarna i snitt inte får ett kontrollbesök ens vart tionde år är oacceptabelt, säger Linda Björklund.

Bristerna inom grishållningen ökade kraftigt

Jordbruksverkets rapport visar också att det under 2020 skedde en ökning i vissa brister inom grishållningen. Det handlar bland annat om en avsevärd försämring vad gäller bland annat rena liggytor, rengöring och utgödsling av stallutrymmen samt krav på ströets kvalitet. Det har också skett en stor ökning vad gäller brister som handlar om att sjuka och skadade djur inte ges nödvändig vård.

Vi kan se en generell ökning av brister inom grishållningen från 2019 till 2020. I nuläget har vi dock inte någon förklaring till vad ökningen beror på.”

Även om det inte framgår specifikt vad de ökade bristerna beror på, pekas en rad tänkbara orsaker ut i rapporten. Bland annat att covid-19-pandemin kan ha orsakat personalbortfall som försvårat skötseln av grisarna eller att djurskyddshandläggarna har blivit duktigare. En annan teori är att djurhållare  tömt sina halmlager i kombination med att vintern 2019/2020 var fuktig. Men oavsett orsak, så är utvecklingen oroande och kan orsaka lidande för djuren, konstaterar Jordbruksverket och uppger att man kommer att planera för undersöka orsakerna närmare.

”Brister i strömängd för sysselsättning eller komfort kan leda till allvarliga konsekvenser då grisarna kan få fler eller allvarligare skador som exempelvis bogsår på suggor, slitageskador på klövar och knän på smågrisar samt svansbitning hos tillväxtgrisar och slaktgrisar. Skadorna är smärtsamma och kan bland annat ge infektioner som kräver behandling med antibiotika. Brist på strö orsakar även stress för djuren”, skriver Jordbruksverket i rapporten.

Läs mer: 

Här kan du ta del av rapporten ”Jordbruksverket (2020) ”Djurskyddskontrollen 2020 – en redovisning av kontrollmyndigheternas arbete”.