Förhandlingarna mellan Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen har pågått sedan början på december men det var först i natt, med ett dygns marginal till det globala klimattoppmötet initierat av Joe Biden, som ett slutligt avtal nåddes. Den centrala frågan har rört hur stora utsläppsminskningarna ska vara till år 2030 jämfört med nivåerna 1990. Europaparlamentet har velat se en minskning på 60 procent brutto, medan ministerrådet drivit en linje som innebär 55 procents minskning av nettoutsläpp som också inkluderar kolsänkor. Resultatet blev en kompromiss på runt 57 procent minskade nettoutsläpp.

– Det här är en tydlig ambitionshöjning, särskilt jämfört med det tidigare målet på 40 procent. Vi måste nu minska utsläppen mer på ett decennium än vad vi gjort de senaste tre decennierna tillsammans, säger Jytte Guteland i ett pressmeddelande från Svenska socialdemokrater i Europaparlamentet, där hon ändå uttrycker viss besvikelse över att de inte nådde hela vägen till 60 procent.

"Historiskt"

En annan fråga som avhandlades var den om klimatneutralitet till år 2050. Nattens överenskommelse innebär att detta mål gäller för EU som helhet, men inte för de enskilda medlemsstaterna, vilket blev ett bakslag för parlamentet. Däremot fick man igenom att ett oberoende vetenskapligt och juridiskt bindande expertråd ska inrättas.

– Det är historiskt och det ger en väldigt bra signal inför EU-USA-toppmötet i veckan. Allt detta kommer sammantaget innebära att vi får en bättre koppling till vetenskapen och det blir bra för klimatet, säger Jytte Guteland till Sveriges Radio.

Alla är dock inte lika optimistiska. Svante Axelsson, nationell samordnare vid Fossilfritt Sverige, säger till SvD att de mer ambitiösa målen visserligen är en viktig symbol för det globala klimatarbetet men att det måste gå fortare:

– Det är fortfarande för långsam takt – vi ska ju fram till noll 2050 så man skjuter problemet framför sig.

Bakläxa från aktivister

Flera organisationer tyckte redan i höstas, då målet om 55 procent lanserades, att detta var för lågt. Även om det är betydligt högre än den tidigare nivån på 40 procent så är det långt ifrån tillräckligt för att kunna hålla sig under 1,5 procents uppvärmning, skrev till exempel WWF i ett uttalande.

Greta Thunberg är inne på samma linje och skriver på sin Twitter att nattens möte redovisade ”många ’klimatmål’ och ’klimatlöften’” och hänvisar till en text som publicerades på hennes hemsida i oktober, där hon förklarar att EU:s mål för utsläppsminskning – även om det skulle sättas till dryga 60 procent – inte på långa vägar räcker för att nå de mål som satts upp i Parisavtalet.

Också organisationen Jordens vänner ser EU:s nya mål som otillräckligt.

– Att man i förslaget till klimatlag landade på en utsläppsnivå som inte räcker för att EU ska klara sina åtaganden i Parisavtalet är naturligtvis en jättebesvikelse. Det är bättre än inget, men det är verkligen inte bra. Det är också fortsatt sorgligt att se hur de svenska högerpartier som säger sig stå bakom Parisöverenskommelsen fortsätter att sänka alla ambitioner att driva en seriös europeisk klimatpolitik, säger ordförande Mikael Sundström i en kommentar till Syre.