Förra veckan presenterades förslaget på en ny svensk migrationspolitik. Bland annat så föreslås en ny humanitär skyddsgrund, en ventil, som ska kunna ge skydd åt de mest sårbara – men den kommer inte omfatta alla, trots anknytning till Sverige.
Frågan om en ny humanitär skyddsgrund i kommande asyllag har delat politikerna. I det förslag som nu lagts fram finns en så kallad humanitär ventil med men röster höjs om att många sårbara individer trots den kommer falla mellan stolarna. De 8000 ensamkommande ungdomar som inte kunnat få förlängt uppehållstillstånd på grund av gymnasielagen, något som 7000 andra unga fick, kommer inte omfattas trots att många etablerat sig, enligt nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan!.
”Den föreslagna humanitära ventilen föreslås handla om dem som har uppehållstillstånd. Det betyder att merparten av de ensamkommande fortfarande ska utvisas – de har inte uppehållstillstånd”, skriver nätverket i ett pressmeddelande.
Enligt Märta Stenevi, språkrör för MP, innebär det lagförslag som lagts fram att ensamkommande ungdomar får en andra chans. Samtidigt ska den humanitära ventilen skydda de mest sårbara och de som enligt lagen i övrigt saknar skyddsskäl men som på grund av anknytning till Sverige ändå kan ges möjlighet att stanna.
Inte för för de som fått avslag
Men för den som uppehållit sig illegalt i Sverige finns det ingen möjlighet att prövas mot den nya humanitära skyddsgrunden. Bara de som fått avslag, men av andra skäl fortfarande är vad som kallas för legala i Sverige (så som de ungdomar som omfattas av gymnasielagen), kommer omfattas. Att dessa ungdomar kommer omfattas var inte helt klart tidigare under diskussionerna om en humanitär ventil.
– De har legal grund för att vara i Sverige och även de med lagakraftvunna utvisningsbeslut kommer att kunna få sin sak prövad mot den här skyddsgrunden, sa Märta Stenevi när lagförslaget presenterades, enligt Sydsvenskan.
Men medan 7000 ungdomar som anlände under den stora flyktingvågen fick tillfälligt uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier, var det 8000 som inte fick det. Många av dem har gått under jorden eller flytt till andra länder i EU, framförallt Frankrike. De kan inte få en ny chans i Sverige, hur etablerade eller sårbara de än är.
”Vi tror att 3 000 rest till andra länder, framför allt Frankrike. Endast några hundra har deporterats till Afghanistan, med eller utan tvång. Kvar i Sverige är cirka 5 000 papperslösa ungdomar”, skriver nätverket Stoppa utvisningarna i pressmeddelandet.
Migrationsverket, som varit remissinstans, har också själva varnat för att delar av lagförslaget är så oprecist skrivet att det öppnar för tolkningar och rättsosäkerhet, något bland annat DN har rapporterat om tidigare.
