År 2020 blev det tredje varmaste året någonsin, trots det avkylande väderfenomenet La Niña. Det visar en ny rapport från Meteorologiska världsorganisationen, WMO. Och coronapandemin har inte hjälpt till att bromsa utvecklingen. Snarare pekar alla klimatindikatorer på ”obevekliga, fortsatta klimatförändringar” och många människor har drabbats dubbelt.
Förra året blev 1,2 grader varmare än den förindustriella perioden, de senaste sex åren har varit de varmaste som hittills registrerats och 2011-2020 var det varmaste decenniet någonsin uppmätt.
”Alla viktiga klimatindikatorer och tillhörande konsekvensinformation i denna rapport lyfter fram obeveklig, fortsatt klimatförändring, en ökande förekomst och intensifiering av extrema väderhändelser och allvarliga förluster och skador som drabbar människor, samhällen och ekonomier, sade WMO:s generalsektreterare Petteri Taalas i ett pressmeddelande, och fortsatte:
”Den negativa klimatutvecklingen kommer att fortsätta under de kommande decennierna oberoende av vår framgång när det gäller att mildra och förebygga. Det är därför viktigt att investera i anpassning. Ett av de mest kraftfulla sätten att anpassa sig är att investera i tidiga varningstjänster och nätverk för väderobservation. Flera mindre utvecklade länder har stora luckor i sina observationssystem och saknar toppmoderna väder-, klimat- och vattentjänster.”
"Effekterna är redan dyra"
Coronapandemin gjorde situationen för många i världen betydligt svårare. Över 50 miljoner personer beräknas ha drabbats dubbelt av både klimatrelaterade extremväder som torka, översvämningar och stormar och av pandemins effekter som osäker mattillgång, försvårade räddningsinsatser en nedgång i ekonomin och försvårade livsmedelstrnsporter.
Och den nedstängning som världen gjorde påverkade inte klimatet nämnvärt. Koncentrationerna av växthusgaser i luften fortsatte att öka. Genomsnittet har redan passerat 410 ppm och om utvecklingen fortsätter kan medelvärdet nå 414 ppm under 2021.
Haven fortsatte att absorbera både en stor del av den koldioxid som kommer från våra utsläpp (23 procent), men också mer än 90 procent av överskotts värmen. Mer än 80 procent av alla havsområden upplevde åtminstone en marin värmebölja under 2020. 45 procent av havsområdena upplevde en stark värmebölja, medan 28 procent betecknades som måttliga.
Under en gemensam presskonferens idag uttryckte också FN:s generalsekreterare sin oro över siffrorna.
”Denna rapport visar att vi inte har någon tid att slösa bort. Klimatet förändras och effekterna är redan för dyra för människor och planeten. Detta är året för handling. Länder måste förbinda sig till netto nollutsläpp år 2050. De måste lämna in ambitiösa nationella klimatplaner långt före COP26 i Glasgow, som kollektivt kommer att minska de globala utsläppen med 45 procent jämfört med 2010 års nivåer fram till 2030. Och de måste agera nu för att skydda människor mot de katastrofala effekterna av klimatförändringar”.
