Regeringen föreslår en ny migrationslag där tidsbegränsade uppehållstillstånd är huvudregel. Lagen ger också ensamkommande gymnasieungdomar en ny chans.
Regeringspartierna S och MP har enats om en lagrådsremiss. Den ska leda till en ny utlänningslag som träder i kraft i juli.
– Den gör att vi ligger i linje med andra EU-länder, säger justitieminister Morgan Johansson (S).
Den kommer, enligt honom, att se till att Sverige inte hamnar i samma situation som under flyktingkrisen 2015.
En het fråga har varit hur en humanitär skyddsgrund ska utformas. Den innebär en nödventil för vissa som anses sakna skyddsskäl och fått avslag på sin asylansökan.
– Det är viktigt att det finns en ventil för att undvika orimliga konsekvenser i enskilda fall, säger MP:s språkrör Märta Stenevi.
Inte illegala
Hon uppger att förlängt uppehållstillstånd ska kunna beviljas för barn på grund av särskilt ömmande omständigheter och för vissa vuxna som har särskild anknytning till Sverige.
– Det kan handla om situationer där man levt i Sverige med uppehållstillstånd och jobbat, skapat en anknytning hit, men där skyddsbehovet upphört, och det finns särskild ömmande omständigheter, säger Stenevi.
Hon understryker att personer som uppehållit sig illegalt i Sverige, inte kan omfattas av den humanitära skyddsgrunden.
Det har tidigare varit oklart om ensamkommande med avslagsbeslut, men som fått stanna på grund av gymnasiestudier, ska omfattas av den humanitära skyddsgrunden. Enligt Stenevi kommer de att kunna omfattas.
– De har legal grund för att vara i Sverige och även de med laga kraftvunna utvisningsbeslut kommer att kunna få sin sak prövad mot den här skyddsgrunden, säger hon.
"Stor förändring"
Tidigare i år hotade Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni med att L skulle lämna januariavtalet med regeringen om förslaget om en mer generös humanitära skyddsgrund drivs vidare.
Enligt justitieminister Morgan Johansson har det viktiga för L varit att de som befinner sig illegalt i Sverige inte ska få stanna av humanitära skäl. Den punkten har nu tydliggjorts.
– Jag hoppas att L tar det till sig, säger Johansson.
Enligt vad TT erfar anser Liberalerna inte längre att den humanitära skyddsgrunden, som den nu föreslås se ut, bryter mot januariavtalet och släpper därför sitt hot. Men partiet är fortfarande kritiska till det och kommer inte att rösta för just den delen i det nya paketet.
Lagrådsremissen innebär en rad andra lagändringar i utlänningslagen. De ska ersätta den tillfälliga lag som infördes 2016 i samband med flyktingkrisen.
Många av lagändringarna bygger på Migrationskommitténs förslag från i somras. I kommittén ingick samtliga riksdagspartier men de kunde inte enas om helheten.
Sprickan delade även regeringen – S var det enda parti som ställde sig bakom samtliga delförslag i kommittén, medan MP bara stod bakom ett fåtal av dem. S och MP har därför gjort vissa kompletteringar av kommitténs förslag på egen hand.
Justitieminister Morgan Johansson pekar på att det viktigaste i den nya utlänningslagen är att tidsbegränsade uppehållstillstånd, inte permanenta, blir huvudregel för de som beviljas asyl.
– Det är en stor förändring, säger han.
Huvudregeln har sedan 1984 varit permanenta uppehållstillstånd fram till flyktingkrisen 2015.
Krav för medborgarskap
Den nya utlänningslagen innebär att de som beviljats flyktingstatus får uppehållstillstånd i tre år, medan alternativt skyddsbehövande får tillstånd för 13 månader. De tillstånden kan därefter förlängas med två år i taget.
Efter minst tre år kan man ansöka om permanent uppehållstillstånd om vissa krav uppfylls. Till exempel egen försörjning, samt grundläggande kunskaper i svenska och samhällskunskap. Även en vandelsprövning ska göras.
– Det är ett rimligt krav att ställa, säger Johansson.
Även för medborgarskap kommer sådana krav att ställas.
Den nya utlänningslagen ska träda i kraft i juli, men inte kraven för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap.
– Det kommer att ta ett tag innan det är på plats, säger Johansson.
Johansson räknar med att den nya utlänningslagen får tillräckligt stöd i riksdagen, även om förslagen kritiserats både från höger och från vänster.
– Vårt förslag ligger i mitten. Det är väl avvägt, långsiktigt hållbart och kommer enligt min bedömning gå igenom riksdagen, säger han.
Fakta: Migrationskommitténs förslag
Migrationskommitténs förslag i urval från förra året:
De som beviljas skydd ska få tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel.
Bara kvotflyktingar ska beviljas permanenta uppehållstillstånd (PUT) vid första beslutet.
De som får skydd som flykting ska få uppehållstillstånd för tre år.
Det kan förlängas med två år.
Om vissa krav uppfylls kan PUT beviljas efter tidigast tre år.
Alternativt skyddsbehövande ska få uppehållstillstånd för 13 månader.
Det kan förlängas med två år.
Om vissa krav uppfylls kan PUT beviljas efter tidigast tre år och en månad.
Vandels-, försörjnings, språk- och samhällskunskapskrav ska ställas för PUT.
Möjlighet att göra undantag från kraven ska finnas.
Flyktingar och alternativt skyddsbehövande ska ha rätt till familjeåterförening.
Undantag från försörjningskrav görs om ansökan lämnas in inom tre månader efter att skydd beviljats.
Möjlighet finns att få uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Regeringen har i efterhand gjort kompletteringar och vill att det ska räcka med särskilda skäl, vilket innebär lägre ställda krav.
Källa: Migrationskommittén
